måndag, november 28, 2005

När som pepparkakebagarn...


...bakar pepparkakor tar han, en stor näve cappucinopulver.

Matavdelningen på Ikea i Kungens kurva är lika märklig som idén att starta Heron City. Lax, glögg och hovmästarsås förstår jag, heja Sverige och allt det. Storpacken med korv och bröd och kanske till viss mån även den läskiga enmeterspizzan ser jag viss logik i (eller gör jag det förresten? Kom ungar, vi ska äta precis som på Ikea fast hemma!). Men vem tyckte att tvåkilosburkar med philadelphiaost, snordyra pasta, Felix microportioner, chips, skaldjurspaté, djupfryst vitlöksbröd, italiensk burktomatsås, och pepparkakor med cappucinosmak var ett bra och komplett utbud?

Dagens inköp



Belgiska chokladkulor med chili att använda för en hutlöst dyr varm choklad. Jag har inte testat än men bara tanken livar upp. Och snön är värd att fira!

Nu när det är vitt ute och första anvent redan har varit kan jag äntligen sluta muttra över juldekorationerna och börja njuta av dem i stället.

söndag, november 27, 2005

Andra bullar

Förra veckan var lämningsvecka på jobbet. Extra tjockt jubileumsnummer som tog på krafterna. Därav det sparsamma bloggandet.

Dåligt ätande har det också blivit. Mycket jobb brukar av någon anledning också innebära mycket skräpmat. Om någon snäll arbetskamrat tar sig tid att springa till McDonalds är det liksom inte läge att vara kräsen.

Men den här veckan ska det bli andra bullar av. Belgiska delikatesser, galamiddag och femårsdag i kombination med ettårig förlovningsdag står på schemat.

Vi smög igång med det goda ätandet redan nu i helgen. 30-årsfest i Uppsala igår, med tre suveräna matpajer. Och adventsfika idag med skinkmackor, årgångsglögg och fantastiskt luftiga lussekatter från Årstas eget hembageri. Söndagsöppet dagen till ära.

fredag, november 25, 2005

Hög spillbarhet

Jag känner mig allt mer övertygad om att kaffe med en skvätt mjölk i är den vätska i världen som har lägst ytspänning.

Forska gärna i frågan.

onsdag, november 23, 2005

Fiber

-Men vad är det här? Är dom här pepparkakorna nyttiga???

Besviket utrop efter en tugga av Annas fullkornspepparkakor. Som är riktigt goda. Och tydligen särskilt framtagna för att passa till ost.

Kanske ska testa dom till stinkbomben som har hittat in i vårt kylskåp, efter studiebesöket i den belgiske importörens ostkällare?

lördag, november 19, 2005

Intressanta besvär

Det började för några veckor sedan. Jag satt på min allt för vanliga plats framför TV:n när en stor lastbil backade in på gatan utanför vår lägenhet och stannade. Och där stod den, med stora blinkande orange lampor som svepte in i vardagsrummet genom båda de stora fönstren. Jäkligt irriterande.
Till sist blev jag tvungen att kolla vad de höll på med.
Som en riktig skvallertant iakttog jag hur tre personer bar kartong på kartong från lastbilen. Men det var inga flyttkartonger, utan ganska små förpackningar. Kartongerna staplades på en vagn som såg ut att vara stulen från en skolbespisning, och när vagnen var full kördes den in genom dörren till vår källare.

Jag fattade ingenting. Var det någon som kommit över femtiotusen mp3-spelare och höll på att lägga upp ett lager i sitt källarförråd? Och hur stort förråd hade de i så fall? Kartongerna, och således även blinkandet, tog ju aldrig slut.

För några dagar sedan var blinkandet tillbaka. Men den här gången stannade bilen tack och lov inte särskilt länge.

Så här om kvällen, när jag skulle sova, kändes någonting fel. En märkligt otrevlig lukt hade spridit sig i lägenheten. Men den var så diskret att jag först inte var säker på om jag inbillade mig eller inte.
Morgonen efter fanns lukten kvar, men jag kunde inte hitta var den kom ifrån. Det luktade tydligt av sopor, så för säkerhets skull knöt jag ihop påsen under vasken och slängde den. Men det kändes inte som om det var den egentliga lösningen.

När jag kom hem efter jobbet och öppnade ytterdörren till trappuppgången slog sopstanken emot mig hårt och brutalt. I lägenheten var odören också fullt märkbar, men ändå betydligt svagare än i trappan.
Någon måste ha slängt nåt riktigt gammalt i sopnedkastet. Det åtgärdar de nog snart, hoppades jag, och försökte att inte tänka allt för mycket på döda grannar.

Nästa morgon var lukten svagare. Jag gick till jobbet, kom hem och möttes åter av en rejäl sopstank. Det satt inga lappar om trasiga avlopp på anslagstavlan, och när jag stack ner näsan i sopnedkastet luktade det inte särskilt farligt.
För att eliminera teorin om döda grannar nosade jag mig hela vägen upp i trapphuset, men lukten blev inte starkare någonstans.
Det blev den däremot när jag gick ner i källaren.

Idag var personerna som ligger bakom lådorna och stanken här. I morgon kommer de tillbaka. Då ska vi få se på deras kylrum i vår källare, där de förvarar importerade ostar och belgisk choklad!

Tydligen är det något med ventilationen som gör att ostarna ger sig tillkänna i hela huset. Tack och lov ska det åtgärdas. Under tiden så är det bara att vänja sig. Och jag måste erkänna att vetskapen om att det är camembert som luktar, gör det hela mycket mer uthärdligt.

Undrar om man vågar hoppas på kompensationsmutor i form av ost och choklad?

torsdag, november 17, 2005

Nog skarvar dom allt

Att kött- och charkföretagen och butikerna skarvar med ursprungsmärkningen har aftonbladet skrivit en hel del om på sista tiden. Svenska flaggor och "med svensk kvalitet" betyder helt enkelt ingenting. - Vill man veta var köttet kommer ifrån är man välkommen att ringa och fråga, som nån köttslig person så vänligt erbjuder.
Vi konsumenter tackar och bockar. Inte ska väl vi...

Skarvar gör också Arla. Kolla bara på det här mjölkpaketet.




Dom har till och med satt ihop två olika baksidesreklamer, helt skamlöst.

onsdag, november 16, 2005

Gröna soppor med färg

De senaste dagarnas matlagning har resulterat i två gröna soppor. Gröna som i vegetariska, för i själva verketär den ena röd och den andra gul.
Båda sopporna är värmande, matiga och goda. Båda blir godare av att stå till sig. Och för den som bryr sig om sådant, så innehåller de minimalt med fett. Men för att bli mätt bör du äta en smörgås eller två, gärna med ost, till soppan.


Gul grönsakssoppa
Potatis, selleri, morot och majs fick sting av lite sambal oelek i kvällens spontana hopkok, som blev riktigt lyckat. Men som sagt, den smakar mer när den har fått stå till sig en aning.

En gul lök
Alla potatisar som blev kvar sen linssoppan (tre enorma)
Alla morötter som var kvar i påsen (ungefär fyra)
Överbliven selleri (typ ett halvt stånd)
1 liter vatten
Det som fanns kvar av kycklingfonden (1 msk)
2 dl mjölk
Resten av den frysta majsen (drygt en halv påse)
En försvarlig klick sambal oelek
Salt
Peppar
Lite olivolja till stekning
Eventuellt lite fetaost för att piffa till det hela.

Hacka löken och tärna potatisen, morötterna och sellerin. Stek löken i olja, häll på vatten och kycklingfond och häll i alla grönsaker utom majsen. Salta.
Låt koka medan du går och sätter dig i soffan för att såga första avsnittet av Home styling, som du redan har fördomar mot. När potatisen och morötterna är riktigt mjuka (Ungefär i andra reklampausen) så ska majsen och mjölken i. Dessutom är det dags för sambal oelek.
Låt allt koka upp igen och mixa sedan soppan så slät du orkar med en stavmixer.
Smaka av med salt, peppar och kanske nån gnutta socker.

Om du är på festligt humör, eller bara råkar ha en bit fetaost i kylen, eller båda delarna för all del, så kan du smula ner lite feta i botten av en djup tallrik innan du öser upp soppan. Så gjorde vi och det var gott.


Lillasysters linssoppa
När jag bodde i Göteborg lärde min syster mig att laga en jättegod och rejäl soppa på röda linser och potatis. (Somliga skulle nog kalla den gryta.) Det var längesen jag gjorde den, och jag höftade fram den ur minnet i förrgår. Men den går ungefär såhär:

1 gul lök, hackad
3 potatisar, 4 om de är små, skurna i tärningar
2 dl röda linser
1 burk krossade tomater
1 burk vatten
1 citron
minst två tärningar vitlök, finhackad eller pressad
salt
peppar
lite olivolja till stekning

Stek den gula löken i oljan. Häll i tomat och vatten. Pressa ner vitlök och citron och lägg i potatis och linser. Salta. Koka upp och låt koka ett tag. När potatisen och linserna är mjuka är soppan klar. Linserna sväller när de kokas, så eventuellt får du späda soppan med mera vatten. (Samma sak gäller när du värmer den färdiga soppan.) Smaka av med mera salt, peppar och kanske en nypa socker. Själv sötade jag faktiskt med lite ketchup för att få lite mer tomat samtidigt. Sedan kompletterade jag med en skvätt balsamvinäger, som bidrog både med sötma och mer syra.

Om du vill kan du piffa till det hela med lite persilja.

måndag, november 14, 2005

Frestar med finsk film

Den finska filmen Gourmetklubben som Svt just visade är en ren njutning. Grotesk, egentligen smaklös, men snygg och med en alldeles strålande skildring av hur det är att äta riktigt god mat. Se den!

Nämen vad kul!

Antalet besök sedan räkningen startade i juli har just överskridit 15000! Man tackar och bockar.

Ännu en lyckad frukost

Ödmjuk som jag är vill jag såklart inte framhäva mig själv i onödan. Men fasen vilken bra frukost vi gjorde på jobbet idag. Igen.

Dagens tema var Libanesiskt, Assi fick stå för både idé och kunskap.

På bordet stod yoghurt med olivolja, pitabröd, gröna och svarta oliver, en väldigt salt ost som påminde om både feta och halloumi, kryddblandning på vild timjan, sesamfrön och sumak(?), äggröra med pinjenötter, hoummos, myntate och aniste, kaffe, juice, färsk mynta samt skivade grönsaker.

För traditionalister och köttälskare kompletterade vi dessutom med skivad kalkon, ost och färskt bröd från Årstas bageri.

Enligt min mening finns det för lite temafrukostar i världen. Kom gärna med förslag på andra roliga teman!

lördag, november 12, 2005

Suveräna smörgåsar

Om ödet för dig till Jakobsbergs centrum, norr om Stockholm, så ska du göra sällskap med ungdomarna, barnfamiljerna och pensionärerna på Tasty's Sandwichbar.

Helt vanliga baguetter med helt vanliga pålägg. Och ändå då mycket mer.

Ta menyn. Där finns ingen macka med ost och skinka. Däremot finns det en med "rökt bolognerskinka med mellanstark ost, dijonsenap, kruksallad och kvisttomat". Är ni som jag, så inser ni skillnaden.

I butiken syns inga inplastade smörgåsar. Bakom glasdisken finns i stället byttor med ingredienser. Varje smörgås görs på beställning. På varmt bröd! Och i en annan glasdisk ligger stora skinkor, ostar, korvar och andra ingredienser. Det är nämligen så att ostbitar och skinkskivor skärs och röror blandas till på plats.
Allt detta sammantaget gör att de helt vanliga baguetterna smakar och faller i smaken. Ingen plast, ingen vissen sallad, ingen lam snabbmatssmak. Utan fräscht och gott!

torsdag, november 10, 2005

Thai nästan på hemmaplan

I vår lägenhet sker just nu detta: bord och stolar skruvas ihop, toaletten spacklas, skåpluckor målas. Detta får till följd att ett visst kaos i form av möbeldelar, slipdamm, spackelhinkar, nerskruvade badrumsskåp och emballage lagt sig över bostaden, inklusive köket. Kontentan - vi lagar ingen mat. Vi äter hemkört.


Igår testade vi, på rekommendation, maten på restaurangen med det exotiskt klingande namnet Sockenplans thai. Referensthai var givetvis Årstas egen Jip Joy som gjort mig halvt beroende av vårrullar. (Det ska vara glasnudlar i)

Första bedömningspunkt blev av naturliga skäl interiören. Och här överglänser Sockenplans bidrag allt som Jip Joy har att komma med. En mysigt överpyntad oas kontra ett kalt knallgult långtradarfik.
E bestämde sig genast för att det var den nya restaurangen som var den bättre.


Vårrullarna då? E var redan färgad av sina åsikter och tyckte Sockenplans var bäst. Jag håller inte med. Glasnudlarna var där, plus för det. Men köttet var lite grövre än i Jip Joys. Dessutom är Årstarullarna frasigare.


Jag åt wokade äggnudlar med grönsaker, broccoli (!) och kyckling. Grönsakerna (till skillnad från Sockenplansgänget så räknar jag broccoli som grönsak) var lätt krispiga och skurna i ganska stora bitar. Fräschare än Jip Joys, men problemet är att jag gillar nudlar där grönsakerna är lite mjuka, ordentligt iblandade och kan ätas mer än en bit i taget.
Kycklingen var lite av en besvikelse. Inga möra, välsmakande strimlor utan stora, lite torrsega och totalt smaklösa bitar. Ungefär som kycklingfile skulle bli om man glömde krydda den och stoppade in den för länge i ugnen.
Själva nudlarna var dock riktigt goda, och sammantaget var maten klart godkänd.

E tyckte att hans kycklingwok med ris var lite tam, men för någon som inte alltid måste köpa rätter märkta med tre chilifrukter på menyn smakade den bra.

Slutsatsen blir: hämtmat från Jip Joy, äta där - definitivt på Sockenplan.

onsdag, november 09, 2005

Vad menar dom?

"Till dig som cyklar till jobbet i stället för att ta bilen - här är din ost"
Och så är det reklam för en fjompig lättost?

Det är väl de som åker bil som måste dra ner på fettet. Cyklar jag till jobbet så har jag ta mig tusan förtjänat att få äta riktig ost!

söndag, november 06, 2005

Hösthunger


Det är något visst med varm mat när det är kallt och blött ute.

Igår hade vi turen att bli bjudna på middag hos goda vänner. Medan regnet öste ner över Solna festade vi på crostini med olika röror och parmaskinka, rådjursstek med potatiskaka, gelé, rödvinssky och grönsaker samt goda ostar med kex och päron. Och en försvarlig mängd rödvin.

Idag hägrar välkryddad mat från Årstas indiska restaurang Srimoti.

Regna på bara.

lördag, november 05, 2005

Shoppat för köket


Idag har vi monterat vår ny snygga, coola lampa över matbordet. Som en stor orange bubbla ser den ut (som den längst bak på bilden).
Lampan köptes in på söder igår, och hämtades sedan märkligt nog i Haninge. Nu sprider den ett varmt ljus i vårt tidigare så dunkla (alternativt lysrörsupplysta) kök.

Om fyra veckor blir det ännu roligare. Då ska vi tillbaka till lagerbyggnaden i Haninge och hämta ett nytt fint ekbord med fyra stolar och iläggsskiva. Lagom till julpyssel, glögg och allmänt mörkermys.

Säsong för gratäng

Cissi och Gastronomen har också insett storheten i potatisgratäng när höstkylan lurar utanför fönstren.

Höstfärgad potatisgratäng


En mild och krämig gratäng med vackra färger blev resultatet av mitt fredagsexperiment igår. Eftersom jag hade den i ugnen tillsammans med en lammstek så fick den stå inne länge på låg temperatur. 175 grader ungefär.

Höstfärgad potatisgratäng:
6 riktigt stora potatisar
3 grova morötter
1 rödbeta
1/2 liter grönsaksbuljong
1 kinesisk vitlök eller 3-4 vitlöksklyftor
3 dl grädde
salt
vitpeppar

Ända sedan jag läste gratängkapitlet i It must have been something I ate, så har jag varit sugen på potatisgratäng. Idag var det dags. Jag hade tänkt göra just gratängen i boken. Tyvärr kom jag ihåg ingredienserna fel och hade inte rätt saker hemma.

Eftersom jag ändå var tvungen att bryta mot receptet (jag som alltid följer recept till punkt och pricka... hrm) var det lika bra att brya rejält. Jag hade en idé i bakhuvudet om att ta med morötter i gratängen. Och bredvid morötterna låg rödbetorna. Kanske lika bra att testa? Man har ju morot, potatis och rödbetor ihop när man gör ugnsrostade rotsaker så varför inte i en gratäng?

Stora mängder potatis, mindre mängder morötter och små mängder (en) rödbeta pressades igenom min fantastiska hushållsmaskin (det går såå fort att skiva!). Lök struntade jag i, för det skulle det inte ha varit i orginalgratängen.
Eftersom vi inte hade någon mjölk hemma och grädden jag hade köpt inte skulle räcka till hela gratängen blev lösningen buljong. Jag bredde ut rotfrukterna i en långpanna, kryddade med salt, vitpeppar och vitlök och hällde över en halvliter grönsaksbuljong. Sen fick allt stå och koka till sig i ugnen.

Efter en stund, som jag bland annat ägnat åt att binda upp en lammstek och fundera ut en sås, tog jag ut den halvfärdiga gratängen. Rotfrukterna hade börjat mjukna i buljongen och det doftade riktigt lovande. Jag hällde av överflödig buljong och hällde sedan på grädden i stället. Sen fick den stå i ugnen ett bra tag till.

Resultatet: En god och krämig potatisgratäng med mild smak som fick lite sötma och karaktär från rödbetan och morötterna. Dessutom blev den riktigt snygg med sina höstfärgade toner.

Gratängen gick bra ihop med lammsteken, som bara var smaksatt med salt och vitpeppar, och tillbehöret på färsk spenat som jag vände ner i lite sås gjord på rödvin och kalvfond.

Nästa gång ska jag testa att krydda gratängen med lite timjan. Det tror jag kan bli riktigt bra.

fredag, november 04, 2005

Periodare

Jag är periodare när det gäller matlagning. När jag är inspirerad kan jag stå hela dagar och laga flera olika rätter bara som tidsfördriv (och för att det är bra med färdiga lådor) och andra gånger kan det gå veckor då jag bara varvar de hemlagade lådorna med uteätning, mackor och hämtmat och knappt gör nån nytta alls i köket.



Men även en hopplockad måltid efter håglös vandring bland hyllorna på ica kan bli trevlig. En oinspirerad fredag för två veckor sedan resulterade i blandade skinkor, ostar och korvar, bröd och färdigköpt potatissallad (ni vet vad jag tycker om köpt potatissallad men det fick duga) till rödvinet. Ingen el förbrukades i onödan.
Förra helgen slappade vi loss på svenssonmiddag, med stekta rostbiffsbitar, värmda färdiga pommes (dock ekologiska) och värmd färdig bearnaisesås ur kartong. Middag på tio minuter.

Idag blev det lammstek och till det resultatet av ett lyckat försök att skippa löken men blanda rödbeta och morot i potatisgratängen, och en likaledes lyckad ingivelse att vända ner färsk spenat i rödvinssås. Tror jag är ute ur min slappa period.



onsdag, november 02, 2005

Smörigt recept

Flytta ihop med en fantastisk kille.
Kom hem från jobbet till en god gryta på rotsaker, kikärter och färsk spenat samt olivciabatta med ost.
Sätt dig ner och ät.