tisdag, juni 27, 2006

Du handlar väl inte på Lidl?

Sluta i så fall.

Om du har fallit för utbudet av tyska korvar och inte har något emot behandlad och långtransporterad mjölk så länge den är billig, om du har skakat av dig rykten om dålig personalpolitik, obefintlig insyn och besprutade grönsaker som avundsjuka från konkurrenterna, så kanske dagens artikel i DN kan få dig att byta butik.

Inte så lätt

Man vill ju vara en medveten konsument. Sålunda kontrollerade jag noga alla paket efter köttråvarans ursprungsland när vi köpte pålägg. Så noga att jag glömde att kolla datumet...
Saltrullen jag köpte igår och som jag skulle ha på frukostmackorna den här veckan gick ut IDAG.

Nu har jag tröstat mig med ett paket rökt Lönnebergaskinka från Årstas Ica. Ingen läskig presskinka utan fina goda skivor, svensk köttråvara och bra datum.

söndag, juni 25, 2006

Köttbullar och makaroner

Våra vänner gav sin dotter köttbullar och makaroner när vi var där härom veckan. Och jag blev plötsligt så väldigt sugen på just köttbullar och makaroner. Man kan längta efter de flesta maträtter, om man bara inte har ätit dem på tillräckligt länge.

Nu har makaroner inhandlats och ätits, två gånger den här veckan.

onsdag, juni 21, 2006

Mindre burk

Den tydligen tysksvenska yoghurten "Turkisk yoghurt" har hittills sålts i enlitershinkar. Praktiskt om du ska laga mat till en hel fest. Mindre praktiskt om du bara ska svänga ihop en tzatziki till två personer, inte har lust att äta yoghurtbaserad mat varje dag i en vecka, och hatar att slänga mögliga rester.
Nu finns den i mindre förpackning (500 g). Såg den på konsum på Centralen så sent som igår. Trots det valde jag bort den lilla hinken för en vanlig burk matlagningsyoghurt. Mindre yoghurt, mindre pengar och mindre släng.

Kluven

Creme bonjours nya reklamfilm är snygg. Men jag kan inte riktigt smälta att hon förstör all mat. Den fina basilikan! De perfekta kryddburkarna! Ge dem till mig i stället!

tisdag, juni 20, 2006

Kaos är granne med gott

Hade lammytterfilé kvar efter Cyberkocken-utmaningen och det var hög tid att göra något av den. Färskpotatis hade vi också, visste jag, och en bit gurka låg i kylen. Snabb tisdagsmiddag skulle alltså bli stekt lammfilé med färskpotatis och tzatziki. Jag köpte yoghurt på vägen hem.

Började med att jag skulle koka färskpotatisen. Den fanns inte.
- Tog du all potatis till salladen i söndags?
Det hade han gjort. Miss av mig. Redan här började jag tappa sugen. Men på't igen. Vi hade cous cous i skåpet. Inte samma sak. Men det är också gott till lamm och tzatziki.

Tzatziki ja. Den där gurkan stod plötsligt inte att finna.
- Vet du om vi har använt upp gurkan?
Nä, det visste han inte. Men eftersom den inte fanns så... Skit också. Jaha, då fick det bli "vitlökssås på yoghurt" helt enkelt.

Med ryckiga irriterade rörelser putsade jag den stackars lammbiten och slängde ner den i pannan. Vände på den efter ett tag, när den hade fått fin färg. Lät köttången ligga kvar och vila mot stekpannekanten. Tänkte på hur trist det skulle se ut med gulvit couscous och helvit sås till lammet. Orkade inte riktigt tänka på att fixa till nån tjusig grönsak. Tog tången för att titta på lammet igen.
- Helvetes (lång ramsa fula ord baserade mestadels på namn på nedre kroppsdelar)!!!!
Plasttången hade blivit brännhet. Jag släppte den reflexmässigt på golvet så stekfettet flög.

Några minuter senare var allt frid och fröjd. Lammet blev perfekt. Lagom rosa. Den vitlöksstarka yoghurtsåsen livade upp couscousen och passade perfekt till den färdigskurna, blandade salladen jag kom på att vi hade kvar i en påse i kylen. (Den retsamma gurkan dök också upp bland hyllorna, men då var det försent. Den fick inte vara med.)

Det är inte alltid särskilt kul att laga mat. Men idag var det tack och lov kul att äta den.

(Och ja, jag vet att det är match. England har just slagit in ett mål och leder med ett-noll. Jag kan bara inte hålla uppe koncentrationen när jag ser på fotboll. I stället ropar jag ut till vardagsrummet ibland när jag hör att det händer nåt. Det räcker för mig.)

måndag, juni 19, 2006

Träsmak

Blötlagda hickoryspån på Webergrillen gav en perfekt smak till klubbsteken vi bjöds på i går kväll. Ingen marinad, ingen glaze, bara salt, peppar och rykande trä. Perfekt.

Att kött-festen tog plats efter årets första dopp i Mälaren gjorde inte saken sämre. Man kanske skulle bosätta sig på landet ändå?


Om ni är som jag så undrar ni vad vi åt till: Ugnsstekta grönsaker (sötpotatis, potatis, squash, rödbetor, lök) och en sås på grillad mixad paprika och aubergine, nedrörd i yoghurt och smaksatt med lite koriander, citronsaft och chili. Lyllos oss.

Picknick med lammfyllda filodegsknyten, grön potatissallad med sparris samt chokladdoppade jordgubbar

Cyberkock-picknick blev det av Kinnas ingredienser: lamm, filodeg, sparris och choklad. Först gick tankarna till lammfilé med en kraftig rödvins- och chokladsås, med smörstekt sparris och potatis inbakt i filodeg. Men det kändes inte så somrigt. Och ärligt talat så var jag inte så sugen på choklad i maten, även om det kan vara väldigt gott ibland.



När det sen bestämdes att vi skulle på picknick vid Drottningholm omvandlades den tunga varmrätten i mitt huvud till befriande parkmat: Lammfyllda filodegsknyten, grön potatissallad med fetaost, sparris och champinjoner, och som avslutning, chokladdoppade jordgubbar. Tänkt och, med stor hjälp från E, gjort. Gott blev det.


Lammfyllda filodegsknyten
Jag hade lammytterfilé hemma, men det här går säkert att göra även på billigare delar av lamm. Löken bidrog med en god sötma till knytena, som var ganska milda i smaken.

ca 5 st
200-250 g lammkött
1/2 gul lök
2 stora vitlöksklyftor
lite timjan, gärna färsk
salt och peppar
5 ark färdig filodeg
neutral matolja

Skär lammet i bitar och skär tunna halvmånar av löken. Hacka vitlöken. Stek allt i panna så löken tar färg och lammet är brynt runt om. Strö över timjan.
Ta ett filodegsark och lägg det slätt. Pensla halva med olja och vik det på mitten. Pensla med olja igen och vik en gång till. Jag vek mina ark tre gånger innan jag hade en lämpligt stor bit för knytet.
Lägg lite lammbitar och lök mitt på arket, vik in kortsidorna över fyllningen och rulla ihop till ett knyte. Placera knytet med skarven neråt på en plåt med bakplåtspapper.
Upprepa med resten av arken och fyllningen.
Grädda knytena i ugnen tills de fått fin färg. Jag vände på mina knyten och gräddade dem på andra sidan en stund i slutet, så att de inte skulle bli blöta på undersidan.
Låt svalna, innan du packar ner i burkar. Lägg förslagsvis smörgåspapper mellan knytena, de är ganska spröda.


Grön potatissallad med sparris
Varianter på den här salladen med potatis och champinjoner har snabbt etablerat sig som årets sallad, med originalet i en finfin kycklingsallad som J o U bjöd på här om helgen. I vegetarisk variant blir den ett perfekt och ganska matigt tillbehör. Till gårdagens picknicksallad använde jag:

Kokt färskpotatis i bitar
färsk grön sparris
färska champinjoner
blandad sallad (jag tog en halv påse salladsblandning)
1 paket fetaost

Bryt av den hårda änden längst ner på sparrisen. Stek sen sparrisen i lite smör tills den blir lagom mjuk. Skär den i lite mindre bitar.
Skär champinjonerna i halvor eller fjärdedelar och stek dem i smör. Tänk på att steka dem så pass länge att det inte finns en massa vätska kvar i stekpannan. Salta dem ganska rikligt.
Blanda sallladsblad, potatis, svamp, sparris och smulad fetaost. Krydda med lite svartpeppar.
Finito.


Chokladdoppade jordgubbar
Enkelt och gott. Smält helt enkelt lite choklad (vi använde mörk med hög kakaohalt) i vattenbad. Doppa färska, sköljda, jordgubbar i chokladen. Låt stelna.
Det är snyggast om jordgubbarna har det gröna kvar. Tänk på att ha en bra kylväska med kylklampar om du ska ha med härligheten på en picknick. Tunna lager choklad smälter snabbt i sommarvärmen.

lördag, juni 17, 2006

Sol är inte allt

Så här års kan man i många fall välja matställe efter uteservering i stället för efter kök. Och jag tycker verkligen man ska passa på att njuta av verandor, bryggor och bersåer när tillfälle ges. Men all sol i världen hade inte lyckats rädda den enorma portion degigt överkokta farfalle med gummisega skaldjur som jag blev serverad på Gusto här om lunchen. Tur att bröd, olivolja och sallad ingår så jag slapp gå hungrig därifrån.

fredag, juni 16, 2006

Fram med fantasin

Månadens ingredienser i Cyberkocken är lamm, sparris, mörk choklad och filodeg. Här ska experimenteras!

Kinna står för månadens tävling. Var med du också vettja.

torsdag, juni 15, 2006

Ett-noll

Nja, jag såg bara de sista två minuterna efter målet, men min man såg hela matchen, och satt och skrek.

Så fick jag alldeles nyss säga till en tjej i tvättstugan. Och medan det fortfarande känns nytt och märkligt att säga "min man" så passar jag på att lägga upp lite bilder från bröllopet.




Så, nu är det avklarat. Och Broccoli kommer att återgå till ett lite mindre lyxbetonat, lite mer vardagligt och praktiskt innehåll. Bland annat kommer recept på grillsalladen vi åt i förrgår.

Trivsel

Även om bröllopsresan är svårslagen så finns det en hel del trivsel på hemmaplan.

Antipasti i lägenhetsköket.
E överraskade mig med en tjusig dukning och italienska delikatesser i onsdags.



Bästa pastan
Vitlök, olivolja, chili och persilja. Lite salt på det. Mer behövs inte. God hemmaspaghetti i soffan i torsdags kväll.

Münchenbryggeriet
En "ny" upptäckt. Jag älskar gamla tegelhus. Och här har vi verkligen ett prima exemplar. Jag var där i fredags av olika anledningar, och att det flaggades för nybakade studenter och att en klarblå Riddarfjärd och stadshuset skymtade fram mellan huskropparna gjorde ingenting alls. Och där finns faktiskt en servering. Den ska testas vid tillfälle.
Dagen fortsatte bra med en tur runt Riddarholmen, en espresso i gamla stan och en lunch med J i Kungsträdgården.


Grönskan kring Årstaviken
I lördags promenerade vi över bron. Jag slutar aldrig förundras över hur vackert och lummigt det är bland kolonistugorna i Tantolunden. Innanför tullarna, men i total avsaknad av storstadspuls. Så småningom slog vi oss ner i skuggan från ett parasoll på favoriten Årsta segelsällskap. Det blev en våffla med glass och sylt för mig och en pirog för E. Men det är inte maten man går dit för, utan för den avslappnade stämningen, det fina läget och blandningen av hundar, ungar, pensionärer och yngre par.


Söndagssallad

En "utbyggd caprese" med buffelmozzarella, söta körsbärstomater, basilika, isbergssallad, gurka, svartpeppar, flingsalt och generöst med olivolja var inte bara god som svalkande lunch, den gjorde sig även fint mot fatet vi fick i bröllopspresent.

Hirschenkellers flytbrygga
Det är lunchtradition sen år tillbaka på gamla jobbet. Och nu när både jag och en annan bortfladdrad kollega tillfälligt är tillbaka, så blev det nästan nödvändigt.

Sommarlunch

Gårdagens lunch på Bohem var klockren: Kokt lax, färskpotatis, kall örtsås och pressgurka. Knäckebröd blev pricken över i.


Trevlig uteservering har de också, småhemlig grönska mitt på Drottninggatan.

onsdag, juni 14, 2006

Spremuta


Jag saknar min dagliga spremuta d'arancia - färskpressad apelsinjuice. Oftast av blodapelsiner, ibland sötad med lite socker, alltid från en apelsinlund i närheten.
Sicilien kryllar av apelsiner, även om exporten på senare tid har stött på konkurrens i form av amerikanska, kärnfria och lite sötare frukter. Och den färskpressade apelsinjuicen i Taormina är ljusår ifrån ens den dyraste förpackning köpejuice.

De första dagarna av vår bröllopsresa fanns alltid en kanna spremuta på hotellets frukostbuffé. Men med tiden blev leveranserna allt opålitligare. Då fick jag köpa min fix på stan i stället, gärna i samband med en espresso.

Espresso råder det ingen brist på i sommmar-Stockholm. I fredags pausade jag och Marjaneh Bakhtiaris Kalla det vad fan du vill* med en kopp i gamla stan. I höst ska jag och min käre make gå kaffekurs hos systrarna.

*som toastmaster Elisabeth coolt nog är redaktör för.

Booh vad mätt jag är...

...som Rocky säger när han är i Thailand. Jag har inte varit i Thailand, men väl ätit thaimat. På Koh Pangan*. Först delade jag och A på två portioner för mycket mat (en enorm bit lax med nudlar, och kycklingwok med ris). Sen, när vi ätit oss proppmätta och hälften av maten fanns kvar, beställde vi in varsin bananpannkaka med glass. Nu, två timmar senare, är jag fortfarande sprängfull.

*Thaibåten var det tänkt sen länge. Men eftersom värmen fick sällskap av vätan idag, så får den fejkade sandstranden vänta ett tag till.

tisdag, juni 13, 2006

Svårare är det inte

En engångsgrill, en ovanligt varm försommarkväll, en gräsplätt med picnicbord, färdigkryddat kött och sallad med potatis, stekta champinjoner och fetaost. Grillpremiären för året, och för Årsta, är härmed avklarad.

söndag, juni 11, 2006

Dressing a la minute


Citron eller vinäger?

Balsamvinäger eller rödvinsvinäger?

På en fiskrestaurang i Taormina blandades salladsdressingen till vid bordet, enligt gästernas önskemål.
På samma restaurang åt jag en fantastisk carpaccio på svärdfisk.

fredag, juni 09, 2006

Matlycka står den djärve bi

Äntligen funkar Blogger igen. Nu finns det också lite bilder på den första Taorminapostningen.

Vi har som sagt ätit en hel del. Och eftersom vi gärna testar nya saker har vi förmodligen gjort en och annan beställning som fått servitörerna att höja på ögonbrynen. Men hälften vågat hälften vunnet.


Arancini, friterade risbollar med fyllning, hade jag hört talas om tidigare men aldrig smakat. Con ragu, stog det på menyn, och jag trodde bollarna skulle serveras med en sås. Jag fick in en ensam toppig risboll på en servett. Ragun var fyllningen. Ett gott mellanmål och jag har faktiskt recept här hemma, som nu ska testas.

Parmiggiana är en ostbeströdd gratäng med aubergine och tomat, en gnutta som en ovanligt god moussaka, vilket inte vore helt konstigt eftersom Sicilien har hunnit vara både grekiskt och arabiskt innan det blev italienskt. En väldigt trevlig rätt som serverades som contorno, tillbehör. Jag valde den ostiga gratängen som akompanjemang till min chansning "cotoletta rusticana", som visade sig vara en utbankad kotlett, gratinerad med en himlans massa ost...
Ett recept på en augerginegratäng liknande parmiggianan finns också i min ägo.

Och min förväntade iskaffe som jag beställde in till en snordyr panini på Liz Taylors gamla hak Wünderbar, visade sig innehålla betydligt mer glass och grädde än vad jag hade räknat med. Inte någon klassisk kombination kanske, men den fick duga. Och kaffedrinken var en höjdare.

Den beställning jag hade allra lägst förväntningar på var Pasta con le sarde, pasta med sardiner. Förutom fisken innehåller den fänkål, bröd och russin. Inte min önskekombination direkt, men så nära Siciliens nationalrätt man kan komma, och således fick jag ju lov att testa. Och faktiskt, den var inte alls särskilt dum. Rätten hade en fin mild smak där ingen av ingredienserna tog över. Att den sedan serverades till en magnifik utsikt över havet, och att en regnbåge mitt på himlen nästan gjorde stämningen för romantisk, skadade såklart inte.

Trots allt vårt ätande, och trots att vi så gott som aldrig beställer samma saker, utan i stället smakar på varandras mat eller helt enkelt äter hälften var och sen byter, så hann vi omöjligt testa allt vi ville. Couscous med fisk, gelato con brioche (glass i bröd), pasta al nero di seppia (pasta med svart sås på bläckfiskbläck) och risotto var några av de rätter som helt enkelt inte hanns med med. Desto större anleding att komma tillbaka.

En av höjdpunkterna

Tjusiga restauranger, flinka hovmästare och utsökt antipasto i all ära. Ibland är det enklaste det vackraste. Ett av mina bästa matminnen från resan är från en delikatessbutik i Randazzo. Här köpte vi mandelvin och den pepparbeströdda osten, samt varsin nybredd smörgås av en mycket trevlig man. Och bäst av allt, vi lyckades med konststycket att göra våra affärer uteslutande på italienska (borträknat en och annan gest, och nåt kvarglömt ord på hemlärd spanska).

Mackorna, med prosciutto crudo, formaggio picante e pomodori, packade vi upp ur olivoljefläckat papper strax därefter, och åt dem huttrandes i trappan framför kyrkan Sankta Maria. På bänkarna bakom oss snackade Randazzos farbröder loss, framför bredde en djup dalgång ut sig. Och åh vilka mackor.

Marknad i Randazzo

Vi gjorde vissa avstick från vår coola infött italienska attityd (en lång halvblond, och en kortare rödhårig, båda bleka som mozzarella smälter verkligen in i den sicilianska vardagen) och betedde oss som de turister vi motvilligt fick erkänna att vi var. Marknad och vinprovning lockade, så vi gav efter och åkte på bussrundtur med guide. Det var bra gjort av oss.

Marknaden vi besökte låg i staden Randazzo, den stad som är placerad närmast Etnas huvudkrater. Bland kläderna för 1 Euro styck, köksattiraljerna, piratskivorna, sminket, skorna och väskorna fanns den. Maten. Korvar i rader, ostar i högar, torkad svamp, avlånga svarta auberginer och runda lila auberginer, schyssta lökar och färska apelsiner...











Just de här fotografierna håller sig på den animaliska delen av kostcirkeln.

Jag skyller på Blogger

Blogger strular oroväckande mycket. Det påminner nästan om de sista dagarna på Bloggi. Ta i trä.

Försökte lägga upp bilder från Taormina, och en länk till bloggtoppen. Men jag kunde inte ens logga in. (nu kan jag det, för annars skulle ni inte kunna läsa det här.) Jag kunde inte ens läsa kommentarerna på min egen blogg.


Så om ni tycker att jag inte uppdaterar eller svarar på kommentarer tillräckligt snabbt, så skyller jag på Blogger.

onsdag, juni 07, 2006

Ett par kilo tyngre och mer än nöjd



Taormina på Sicilien är en underbar plats. Vi har njutit varje sekund, och ätit ungefär lika ofta, man måste ju passa på att testa så mycket mat som möjligt under den knappa vecka man har på sig. Sålunda har både jag och E lagt ut en aning. Men det är det definitivt värt.
(Förmodligen har vi blivit lite halvalkoholiserade också, av all birra grande, vino rosso, limoncello, vino mandorla och marsala som runnit över våra läppar. Och det tog bara en halv dag och en espresso innan semesterrökning verkade som en bra idé. Still worth it.)

Det kommer garanterat utförligare matbeskrivningar och en och annan bild. Förmodligen kommer ni rent utav att tröttna på mitt tjat om resan. Men här är bara några höjdpunkter än så länge:

Mousserande vin och färsk frukt på "vår egen terass" högt uppe på berget, med stad och hav och
fyrverkerier långt under oss, natten vi anlände till hotellet.


Första frukosten under ett parasoll på hotellet, med Taorminas blomstrande, grönskande utsikt som krydda.


Vitlöksdoftande spaghetti vongole på Gamberi Rossi.

Panini med prosciutto crudo, smakrik ost och soltorkade tomater från en delikatessbutik i Randazzo.

En gudomlig antipasti på salt prosciutto crudo, frisk basilika och den krämigaste mozzarella ni kan tänka er.

Semifreddo med mandelsmak och choklad, som fick till och med en efterrättsskeptiker som jag att smälta.

Carpaccio på tunt tunt skivad svärdfisk.

Panini med tonfisk, ägg, söta tomater och sallad på en strandservering vid Isola Bella.

Och så vidare, och så vidare...

Fallet blev hårt från toppen. Flygplatsmaten i Catanias avgångshall var så ljummet läskig att vi inte mer än smakade på den. Och den inplastade muffinsen och färdiga knäckebrödmackan på vägen hem var inte heller nån höjdare.

Nu har E varit och handlat för ett planerat återfall. Salsiccia, avorioris, ruccola, salami, mozzarella, bröd och parmaskinka fanns i påsarna när han kom hem. Härligt! Men däremot blir det nog inte tre espresso-/spremuta-pauser med tilltugg, dubbla luncher och fördrink med snittar innan maten. Och vi skippar nog minst två av de fyra rätterna ikväll. Ett par kilo extra räcker.