Thai nästan på hemmaplan

I vår lägenhet sker just nu detta: bord och stolar skruvas ihop, toaletten spacklas, skåpluckor målas. Detta får till följd att ett visst kaos i form av möbeldelar, slipdamm, spackelhinkar, nerskruvade badrumsskåp och emballage lagt sig över bostaden, inklusive köket. Kontentan - vi lagar ingen mat. Vi äter hemkört.


Igår testade vi, på rekommendation, maten på restaurangen med det exotiskt klingande namnet Sockenplans thai. Referensthai var givetvis Årstas egen Jip Joy som gjort mig halvt beroende av vårrullar. (Det ska vara glasnudlar i)

Första bedömningspunkt blev av naturliga skäl interiören. Och här överglänser Sockenplans bidrag allt som Jip Joy har att komma med. En mysigt överpyntad oas kontra ett kalt knallgult långtradarfik.
E bestämde sig genast för att det var den nya restaurangen som var den bättre.


Vårrullarna då? E var redan färgad av sina åsikter och tyckte Sockenplans var bäst. Jag håller inte med. Glasnudlarna var där, plus för det. Men köttet var lite grövre än i Jip Joys. Dessutom är Årstarullarna frasigare.


Jag åt wokade äggnudlar med grönsaker, broccoli (!) och kyckling. Grönsakerna (till skillnad från Sockenplansgänget så räknar jag broccoli som grönsak) var lätt krispiga och skurna i ganska stora bitar. Fräschare än Jip Joys, men problemet är att jag gillar nudlar där grönsakerna är lite mjuka, ordentligt iblandade och kan ätas mer än en bit i taget.
Kycklingen var lite av en besvikelse. Inga möra, välsmakande strimlor utan stora, lite torrsega och totalt smaklösa bitar. Ungefär som kycklingfile skulle bli om man glömde krydda den och stoppade in den för länge i ugnen.
Själva nudlarna var dock riktigt goda, och sammantaget var maten klart godkänd.

E tyckte att hans kycklingwok med ris var lite tam, men för någon som inte alltid måste köpa rätter märkta med tre chilifrukter på menyn smakade den bra.

Slutsatsen blir: hämtmat från Jip Joy, äta där - definitivt på Sockenplan.