Inga kommentarer
Beskrivningarna på matsedlar tenderar ibland att sväva ut till novell-längd. Men inte på Mojo. Under smörgås med ost och skinka står kort och gott "inga kommentarer".
Recept och rekommendationer, tycke och smak, nyheter och gammal skåpmat. Och en hel del svammel.
Beskrivningarna på matsedlar tenderar ibland att sväva ut till novell-längd. Men inte på Mojo. Under smörgås med ost och skinka står kort och gott "inga kommentarer".
Upplagd av
Frida
kl.
söndag, september 09, 2007
2
kommentarer
I Hagaparken, eller kanske egentligen i Frösundavik, finns ett hotell. Sas Radisson. I hotellet finns en matsal och på söndagarna finns det i denna matsal en kock som står och gör äggröra.
Där finns också flera dignande buffébord: ett med kalla frestelser som kronärtskocka, potatissallad, salami, caesarsallad, lufttorkad skinka och ägghalvor med rom, ett med bakfyllefröjderna bacon, revbensspjäll, barbecuesås, prinskorv, chorizo och lammkorv. På en bänk finns kaffe, the och så mycket jos man önskar, en dignande brödkorg med färskt mjukt bröd samsas med en annan som bland annat innehåller kummindoftande knäcke, och på en kant ryms hårda och mjuka ostar, vindruvor och andra frukter.
För den som planerat sitt ätande, eller som vi andra dödliga, proppat sig mätt men ändå inte kan avstå från godsakerna, lockar slutligen en dessertbuffé med blåbärssoppa och nyponsoppa i shotglas, samt munsbitar av äppelkaka, choklad- och nöttårta samt morotskaka.
Plus:
Proffsig personal med vänligt bemötande
Jos ingår i grundpriset - champagne eller öl kan däremot köpas till om så önskas
Allt som serveras är vackert upplagt och gott
Barnvagnar är inget problem - alla kan känna sig välkomna
Det finns ett lekrum inom synhåll från matborden, så söndagströtta föräldrar kan slappna av
Vacker utsikt och ännu vackrare promenadvägar utanför knuten
Minus:
Parkeringsavgiften
Informationen på hemsidan är obefintlig
Upplagd av
Frida
kl.
söndag, september 09, 2007
0
kommentarer
Upplagd av
Frida
kl.
torsdag, september 06, 2007
0
kommentarer
Karin Ahlborg gör visst rätt som hamstrar spaghetti. Tydligen finns det för lite durumvete så pastabrist hotar på allvar.
Upplagd av
Frida
kl.
torsdag, september 06, 2007
0
kommentarer
Nyttig mat är jättebra. Självklart. Men jag håller med Karin Ahlborg, det är så himla trist när precis allt ska vara förment nyttigt. Karin Ahlborg hamstrar vanlig spaghetti och vitt rostbröd. Själv får jag ibland leta igenom halva ostdisken för att hitta en vanlig ost bakom berget av mager Västan. Och en syltburk med vanligt hederligt socker är hårdvaluta bland alla sötningsmedelsspäckade bärprodukter.
Samtidigt får godis och chips ta halva butiksytan i anspråk. Hellre skippar jag godiset och äter god, lagom fet mat som smakar något, utan sötningsmedel eller fejkade fullkorn*.
*Fullkorn har sin plats, i till exempel mörkt bröd och god müsli. Men i bärmos?
Upplagd av
Frida
kl.
torsdag, september 06, 2007
0
kommentarer
Och här är bidraget till månadens Cyberkock: En lättlagad laxrätt med milda smaker som blev bättre än jag trodde.
Upplagd av
Frida
kl.
måndag, september 03, 2007
1 kommentarer
Hm. Nu när luften blivit frisk och min hjärna ställt in sig i köpa-nytt-bänkpapper-och-ta-tag-i-mitt-liv-läge stiger längan efter nya projekt. Ett sådant projekt skulle ju kunna vara till exempel en omgång av Cyberkocken. Ruccola, nötter, gröna bönor och svamp... Hm.
Med risk för att jag tar mig vatten över huvudet: Jag har en plan.
Upplagd av
Frida
kl.
lördag, september 01, 2007
0
kommentarer
Det här är saker som jag skulle ha kunnat blogga om den senaste tiden:
Rachael Ray.
Det fantastiska brödet i det lika fantastiska cafét på Lousiana.
Fastbränd potatis och mosade ärter.
Att Tai Rasoi verkligen var jättedåligt med smaklös mat och usel service en lunch i juli.
Grillad älgkalv på midsommar.
Gröt som smakar papper.
Frödinges frysta kladdkaka.
Kopparkittlarna och alla goda kakor hos Flickorna Lundgren på Skäret.
Koloni i Sickla.
Min mosters rabarberchutney.
En hutlöst dyr, och sorgligt mjuk och tvålsmakande, lavendelskorpa.
Barnskrik och kantarelltoast på Dala Husby hotell.
Fänkåls- och citrusrullad karré med ugnsstekta rotfrukter.
Brunch på Egg and Milk.
Boarpskinka.
Gudagod salsiccia med 95 % kött, uppäten av Jönköpings skator.
En högt efterlängtad friterad revbensspjäll med pekingsås (stark) på HO's.
Potatiskaka.
Hur himla gott det är med kräftor och hur förvånad man blir varje år när man upptäcker det.
En kommande lyxmiddag i Götlaborg.
Att jag knappt kände igen en enda matbloggare på Niklas mat här om dagen. Jag har helt klart varit borta för länge.
Upplagd av
Frida
kl.
fredag, augusti 31, 2007
0
kommentarer
Gräddtårta är godare än man minns. Särskilt gott dagen efter - dagen efter du gjort tårtan alltså, inte dagen efter du gjort andra dumheter, även om det förmodligen är gott då också, om man bara ätit något salt först - för då har tårtan hunnit bli riktigt saftig.
Dessutom passar gräddtårta fint på sommaren. Det var dock inte anledningen till att jag valde gräddtårta just nu, det var helt enkelt för att det är så infernaliskt enkelt och snabbt att svänga ihop. I alla fall om man fuskar.
För att kalla den här tårtan för hemgjord är nästan att tänja väl mycket på det begreppet. Men det spelar ingen roll, den blir godare än mången konditorikaka.
Färdigköpta tårtbottnar, banan, hallonsylt och vispgrädde är allt du behöver, men visst - du får mosa bananerna, vispa grädden och lägga ihop tårtan själv.
Världens snabbaste tårta?
1 paket tårtbottnar
3 bananer (bra tillfälle att bli av med de där övermogna som ligger i fruktskålen)
hallonsylt
2 dl vispgrädde
valfri form av dekoration (kan uteslutas)
Mosa bananerna och vispa grädden. Rör ner en skvätt grädde i bananmoset. Lägg en botten på ett fat och bred banan på den. Täck med nästa bottenlager och bred på generöst med hallonsylt. Lägg på den sista bottnen, eller locket borde det ju vara, och täck hela härligheten med vispgrädde. Dekorera med bär, nonstop, födelsedagsljus eller, som jag den här gången, chokladsås på tub.
Upplagd av
Frida
kl.
torsdag, juni 07, 2007
4
kommentarer
Det är inte det att jag inte har någonting att skriva om. Det har jag. Dagens fika hos Lasse i parken till exempel. Alla grönskande oaser i stan, med rustikt bröd, strömmingsmackor och gratis påtår bör premieras.
Haga forums lördagsbrunch med fräscha sallader, lax, juicebuffé(!) och hamburgerverkstad till sjöutsikten förtjänar också ett omnämnande. Och fläskfilén som jag fyllde med getost och örter när min bror var här, blev riktigt lyckad.
Men för det mesta så för mitt köket en lika tynande tillvaro som den här bloggen och halv- och helfabrikaten har flyttat fram sina positioner både ett och två steg. Spaghetti med burkpesto och färsk parmesanost ses numera som en finfin bjudrätt i hushållet, och småbarnsföräldrarna som är vi har sedan någon vecka tillbaka korat den perfekta mest festmiddagen för lördagsgästerna: räkor med aioli. De vanliga kokta räkorna fick då sällskap av ett gäng rökta, och vitlöksmajonnäsen serverades i fyra olika varianter - vanlig, saffran, chili, och basilika - alla från Hemköps delikatessdisk. Arbetsinsatsen är minimal och maten är redan kall, så eventuella avbrott i form av tröstande eller matande av nya familjemedlemmar påverkar inte smakupplevelsen nämnvärt.
Idag hade jag trots allt bestämt mig för att laga mat. Laxfiléer skulle gratineras med pesto (färdigköpt) och serveras med potatissallad av det franska slaget (hemlagad).
Klockan sju satte jag igång. Jag kom så långt som att skala potatisen, och han till och med sätta kastrullen på spisen innan A deklarerade att han var vansinnigt hungrig. Vi intog position i soffan och där satt vi kvar när E kom hem och undrade vad det var som luktade.
Allt vatten hade kokt bort från potatisen och den hade i sin tur bränt fast i den nu mycket svarta botten av kastrullen.
Eftersom jag använt upp den sista potatisen och en stor del av min entusiasm trevade jag mig igenom oset och frysen efter ett alternativ. Jag bestämde mig för att stoppa laxen i kylen till en bättre dag och tog i stället fram köttfärs och pommes frites.
Klockan nio på kvällen hade A bajsat ner sig till duschstadiet två gånger, fått lika många hysteriska utbrott och blivit tröstmatad till sömns. Middagen stod på bordet. Microuppvärmd köttfärsbiff med pommes frites som torkat i ugnen.
Inte mycket att skryta med när Jamie Oliver samtidigt serverade grillad färsk makrill på tv. Och inte särskilt mycket att blogga om.
Därför vilar matbloggandet.
Upplagd av
Frida
kl.
måndag, juni 04, 2007
3
kommentarer