tisdag, januari 03, 2006

En rådjursstek i evighet

En av våra vänner har den goda smaken att kombinera sitt jaktintresse med en ganska liten frys. Sålunda fick vi ta över en rådjursstek. Från ett kid. Rådjurskött är mycket finfibrigt. Och den där steken är den möraste bit stek som någonsin kommit i min väg.

Steken visade sig också vara ganska dryg (på ett bra sätt, inte på Borlängevis). Jag benade ur, band upp, brynde och ungsstekte den med salt och peppar som enda kryddor. Eftersom rådjurskött är magert så fick den steka under folie för att inte bli för torr. Vi åt den till kokt potatis och en sås smaksatt med ingefära, kalvfond och den suveräna "äppelsirapgelen" vi fick som muta av våra belgiska grannar/delikatessimportörer.

Ovan vid rådjursstekar som jag är så blev det en del småbitar över efter urbeningen. De stekte jag upp i panna. Mer tillagning krävdes inte. Köttet var mört som filé. Slutresultatet blev en krämig pastasås med grädde, spenat och vitlök.

En del av stekresterna blev suveräna smörgåsar. En rejäl skiva stek på mörkt bröd, med lite äppelsirapsgele och flingsalt. Mmm. Och idag åt jag det sista rådjursköttet till lunch. Strimlat tillsammans med pasta, stora flagor färskriven parmesanost och svartpeppar. Inte illa alls.

Hoppas våra vänner väntar lite med att köpa en större frys.

1 kommentar: