Äntligen Sjömagasinet

Kokt vildlax med rökt vitvinssås, pepparrot, rimmad gurka och kokt potatis. Det blev min premiärrätt på Sjömagasinet. Och jag fick till och med en skymt av herr Mannerström himself, iklädd en grön kockrock.

Jag har velat äta på Sjömagasinet i åratal. Under en av mina första övningar på JMG intervjuade jag en av kockarna på stjärnkrogen bara för att få komma dit och titta. Nu blev det en lunch, men så småningom ska det bli en riktig kvällssittning med hela baletten.
Så småningom, det är då jag också ska äta på Kattegat kost och logi i Torekov. Jag har trånat efter Rickard Nilssons mat sedan Aspegren mitt i maten. Förra veckan kom jag så nära som att stå utanför och läsa menyn...
Innan semestern är slut kan det dock hända att jag klarar av en drömrestaurang till. Oaxen skärgårdskrog finns inom räckhåll.

Luncher är förresten inget annat än prisvärda tillfällen att få smaka på lyxrestaurangerna. Sjömagasinet tog 130 kronor för "dagens husman". Pengar som i vanliga fall skulle ha räckt till två sunkiga hämtlasagner i Stockholm blev nu en måltid där hovmästare ledsagade till bord med linneduk och välstrukna servitriser rekommenderade rätter med låga röster. Salladsbuffén innehöll såväl doftande nybakt bröd som basilikasmör och röra på soltorkade tomater. Och biten av chokladkaka som ingick till kaffet hade inte varit i närheten av en Gille-kartong.