Matlycka står den djärve bi

Äntligen funkar Blogger igen. Nu finns det också lite bilder på den första Taorminapostningen.

Vi har som sagt ätit en hel del. Och eftersom vi gärna testar nya saker har vi förmodligen gjort en och annan beställning som fått servitörerna att höja på ögonbrynen. Men hälften vågat hälften vunnet.


Arancini, friterade risbollar med fyllning, hade jag hört talas om tidigare men aldrig smakat. Con ragu, stog det på menyn, och jag trodde bollarna skulle serveras med en sås. Jag fick in en ensam toppig risboll på en servett. Ragun var fyllningen. Ett gott mellanmål och jag har faktiskt recept här hemma, som nu ska testas.

Parmiggiana är en ostbeströdd gratäng med aubergine och tomat, en gnutta som en ovanligt god moussaka, vilket inte vore helt konstigt eftersom Sicilien har hunnit vara både grekiskt och arabiskt innan det blev italienskt. En väldigt trevlig rätt som serverades som contorno, tillbehör. Jag valde den ostiga gratängen som akompanjemang till min chansning "cotoletta rusticana", som visade sig vara en utbankad kotlett, gratinerad med en himlans massa ost...
Ett recept på en augerginegratäng liknande parmiggianan finns också i min ägo.

Och min förväntade iskaffe som jag beställde in till en snordyr panini på Liz Taylors gamla hak Wünderbar, visade sig innehålla betydligt mer glass och grädde än vad jag hade räknat med. Inte någon klassisk kombination kanske, men den fick duga. Och kaffedrinken var en höjdare.

Den beställning jag hade allra lägst förväntningar på var Pasta con le sarde, pasta med sardiner. Förutom fisken innehåller den fänkål, bröd och russin. Inte min önskekombination direkt, men så nära Siciliens nationalrätt man kan komma, och således fick jag ju lov att testa. Och faktiskt, den var inte alls särskilt dum. Rätten hade en fin mild smak där ingen av ingredienserna tog över. Att den sedan serverades till en magnifik utsikt över havet, och att en regnbåge mitt på himlen nästan gjorde stämningen för romantisk, skadade såklart inte.

Trots allt vårt ätande, och trots att vi så gott som aldrig beställer samma saker, utan i stället smakar på varandras mat eller helt enkelt äter hälften var och sen byter, så hann vi omöjligt testa allt vi ville. Couscous med fisk, gelato con brioche (glass i bröd), pasta al nero di seppia (pasta med svart sås på bläckfiskbläck) och risotto var några av de rätter som helt enkelt inte hanns med med. Desto större anleding att komma tillbaka.