Silikonkyckling
Vem kom egentligen den befängda idén att folk hellre vill äta gigantiska, vattenpumpade kycklingfiléer som är i det närmaste sladdriga i konsistensen, hellre än vanliga, mindre och fastare filéer som faktiskt smakar någonting?
Hm, lät nästan som ett inlägg i plastikkirurgidebatten. Och varför inte. Heja naturliga varor som inte pumpats upp med saltlösning. Bröst som bröst :-)
6 kommentarer:
Ja , jag slas av det varje gang jag kommer till Sverige och skall laga kyckling! Vattniga och sladdriga kycklingar som jag bara undrar vad de gjort med! Nar jag gar till slaktarn har och koper en kyckling sa ar den fast och skinnet ar stravt, tajt och gult.
... och tänkt på hur de importerade, vattensprängda kycklingarna behandlades under sin livtid! Jag för samma kamp på min blogg. Köp kyckling och annat kött av svenskt ursprung och kvalitet!
Ja jag åt en filé till lunch igår på ett ställe på Drottninggatan, och den var gigantisk och smakade i prinicp ingenting. Läskigt.
Men jag har sett att de börjar sälja gul majskyckling här och var. Det ska testas.
Men jag koper ju farska SVENSKA kycklingar nar jag ar uppe o aven de ar sladdriga o dana! Sa jag tycker inte att man kan skylla pa importerade kycklingar utan pa att det stalls for lite krav fran konsumenterna!
Hm undrar om det är tal om två olika sorters "sladdrighet" här? För färsk kyckling är väl i alla fall inte saltvattenpumpad? Då är den ju inte färsk längre utan "köttberedning" som det så frestande heter.
Jag vet inte, kan bara saga att de ar valdigt annorlunda har. De svenska har svampigt, vattnigt skinn medan har sa ar det torrare. Och kottet ar fastare liksom O da pratar jag om de man koper pa snabbkop har. Om vi da tar riktigt, riktiga kycklingar som verkligen ar uppfodda som de skall och som du hittar hos slaktaren har mycket mindre kott och ar mindre broilade men kottet smakar mycket, mycket mer. Kostar mer med...
Skicka en kommentar