Lunchdramatik
Tjuvjakt, spaning efter plånbok, polisingripande och tonfisk. Det var ingredienser i dagens lunch, som blev ganska mycket mer dramatisk än vanligt.
Jag och tre arbetskamrater satt i godan ro och smalt bort i värmen på Link Bars uteservering när en man bakom mig plötsligt sa "Vet du om att din väska är öppen". Jag tittade ner och såg att min noga stängda väska faktiskt var öppen, och konstaterade snabbt att min plånbok saknades. Lika snabbt hade den "varnande" mannen försvunnit.
- Han grävde i din väska, ropade en gentleman (Otto skulle det visa sig) från sin cykel och pekade mot Drottninggatan.
- Spring efter honom! ropade de andra lunchgästerna.
Sagt och gjort.
Jag och min kollega Patrik rusade iväg efter mannen, med Otto som vägvisare och vittne.
- Han sprang in här, sa Otto och pekade på en port bredvid bankomaten vid Folkets hus.
Patrik ringde polisen medan vi och mina två andra arbeskamrater som hunnit i fatt oss, höll vakt.
Plötsligt kom en lång man ut från porten med raska steg. Han talade högt i en mobiltelefon och försökte se väldigt upptagen ut. Det var tjuven.
- Hördu du, tog du min plånbok? sa jag.
- Vafan, varför anklagar du mig, skrek tjuven. Visitera mig då så får du se om jag har nån plånbok.
Jag hade ingen större lust att kroppsvisitera honom och han slank iväg. Men Patrik och co följde efter hack i häl. Under tiden skrev jag upp Ottos mobilnummer. Mina händer skakade faktiskt, så jag antar att jag var gansak tagen av hela händelsen. Sedan började jag spanande gå upp för alla trappor i porten och rycka i alla tänkbara dörrar och elskåp, även om hoppet om att få tillbaka min plånbok var svagt.
Tjugo minuter senare satt vi åter igen på Link Bar. Vi hade fått ny mat framför oss, eftersom den gamla inte var så fräsch längre. Tjuven hade bett så mycket om ursäkt för sitt beteende och åkt iväg i en polisbil och min plånbok låg åter igen tryggt i väskan.
Hur gick det till?
Jo, medan jag höll på att leta som bäst efter plånboken ringde min kollega och sa att polisen hade tagit fast tjuven och stog med sin bil vid nergången till Hötorgets T-bana. Jag sprang dit (fin jogging- och trappklttringstemperatur idag), lämnade rapport och rätt vad det var kom en polis ut ur bilen och sa att tjuven hade erkänt och berättat var min plånbok låg någonstans.
Det visade sig att mina kollegor följt efter tjuven ner i T-banan, hoppat över spärrarna efter honom och just som de sprang över perrongen så kom polisen fårn andra sidan och haffade honom.
Slutet gott, allting gott. Till och med tonfisksalladen fick godkänt. Och stort plus till personalen på Link Bar, som fixade ny mat åt oss efter tjuvjakten. Ibland har man rejäl tur.
Ps, bilden föreställer mig, polisen och en arbetskamrat. Tjuven är inte med på bild.
6 kommentarer:
Oj. Och den lunchen missade man. Attans. Ha en trevlig semester.
Felipe, jo personalen var väldigt schysst. Och lunchen är helt ok utan det lilla extra.
Erik, jo du skulle vart med. Vi var väldigt besvikna att det var så få på kontoret som fick höra vår spännade berättelse. Ha så trevligt du med (att döma av mobloggen så har du ju redan väldigt trevligt)
Oj oj oj då! Vad spännande, även om det förstås inte är kul att få plånboken stulen. jag har varit skeptiskt inställd till din blogg ett tag efetrsom den har det förhatliga (för mig alltså) namnetoccoli. men vid närmare efetrtanke är den trevlig. Hit tittar jag in oftare.
Välkommen Dilona :-) Jag lovar att jag skriver om en hel del annant än just broccoli. Tror faktiskt inte ens att det har ingått i nåt av recepten här än.
Pulsen steg när jag läste om den här tjuvens fräckhet - och så himla glad jag blev när historien fick ett lyckligt slut! Vilken lättnad för dig och en eloge till kollegorna och polisen som tog fast boven!
(Första besöket här, jag kommer tillbaka ...)
Ja det var en himla tur. Precis så som barn tror att det går till med tjuvar och poliser. Tjuven tar något, sen kommer polisen och tar honom och då får man tillbaka det som blev stulet. Du är så välkommen tillbaka!
Skicka en kommentar