Veckans italienare

Torsdagens italienska restaurang blev en favorit i repris. Och vilken repris sen, nu är Linguini ännu högre på listan. Första gången vi var där var servicen lite väl effektiv, på gränsen till stressande. Maten var fantastisk, men så fort man lade ner gaffeln efter sista tuggan kom någon och tog tallriken.
I torsdags satt vi nära köket. Och servicen precis som man vill ha den på en restaurang av det här slaget, uppmärksam, trevlig och personlig. Servitören såg nog hur exalterade vi var över den gudomligt luftiga focaccian med olja och salt, för han stannade och pratade om brödets jäsning och bakning. Och när vi ätit upp vår ranson kom han med mer. E åt dessutom en vitlöksdoftande vongole, själv fick jag censuera bort musslorna, men var mycket nöjd med min carbonara (och doppade en hel del bröd i såsen på E:s tallrik.)

En espresso och en dubbellektion italienska på det och torsdagskvällen var fixad.