Bröd och ost

Slutet gott allting gott. Jag har bakat kavring i fyra dagar, först stod rågmjölet och surnade i två, sedan vägrade degen att jäsa tillräckligt den tredje dagen och fick tillbringa natten i kylskåp till den fjärde dagen, som är idag, då bröden slutligen formades och sedermera blev färdiggräddade. Vi smakade på vildkavringen (den som bakats utan form) i kväll. Mina nyinköpta salta ostar lirade fint med det söta brödet.

En som inte har för få brödformar är Martin.

Fredagssvammel

En vanlig, en liten och en vild kavring.

Jag börjar förstå tjusningen med att baka kavring. När man ägnat sig åt ett bröd i fyra dagar så blir man ju lite fäst vid det. Nu är mina fina kavringar precis uttagna ur ugnen och sprider sina dofter omkring sig medan de vilar ut på ugnsgallret. Brist på brödformar gav mig en normal kavring, en minikavring och en vildkavring.

Så fort gangstern vaknar bär det av till mässan, där kanske det är läge att investera i fler brödformar. Den här dagen har potential.

Kavringsrapport

Det skållade rågmjölet har stått och surnat i två dygn och nu är hela degen blandad. För tillfället ägnar den sig åt att jäsa till dubbel storlek. Det verkar som om den tänkte hålla på med det ett tag.

Äntligen

Det grova rågmjölet är skållat. Kavringsbaket är igång.

Mycket frestande i mormors berså

Som ni kanske har förstått så har jag varit och hört Kinna berätta om bakgrunden till boken I mormors berså, som hon gjort tillsammans med sin mor och syster. Såväl Kinnas berättande som kakorna hon bjöd, gillade speciellt kanelbröden, gav mersmak och jag begav mig från bokhandeln med en stycken receptbok med historia och den bestämda intentionen att baka kavring.

Matbrödsdelen av boken var nämligen vad som lockade mig mest vid en snabb genombläddring. Småkakor är sällan någonting jag smutsar ner köksbänken för, utan sådant jag njuter när det bjuds. Men när jag hittade tårtkapitlet längst bak, med flera spännande tårtor bakade på ingredienser som potatis, mandel och med rödvin(!) i glasyren så fick matbröden konkurrens.
Och sedan upptäckte jag kapitlet med bakelser... Jag kan mycket väl tänka mig att kladda ner några bunkar för hembakta mazariner och chokladbiskvier.
Och kardemummaskorpor...

Kort sagt, det finns mycket som frestar i mormors berså.

Det är bara en liten, liten detalj som skaver så här vid första anblicken. Bristen på avstavning i kombination med rak högerkant ger onödigt iögonenfallande avstånd mellan orden i de fetade "berättaravsnitten". Ja det är petigt, förlåt då, jag skyller på mitt yrke. Men det får Jonssonarna gärna tänka på till nästa bok, för enligt Kinna finns det material till många böcker till.

Något som inte skavde alls var bondgrytan med kryddiga korvar, bönor, linser och potatis och glaset med rödvin som blev middag på Mississippi inn. En prima avslutning på en prima kväll på Söder, och hem igen lagom till Betty Suarez.

Nu ska jag gå och inventera rågmjölspåsen.