torsdag, september 29, 2005

Tv-middag

Ja jag vet, jag tittar verkligen alldeles för mycket på tv. Idag har jag lyckats konsumera finalen på Sveriges värsta kock, och tittat på svenska versionen av Du är vad du äter. Jag har däremot inte damsugit, handlat snittingredienser eller börjat på artikeln jag har lovat att skriva... Men i morgon då ska jag vara effektiv, jajamensan.

Melker var snällare idag. Och det behövdes nog, för finalisterna såg inte särskilt lyckliga ut över att befinna sig där de gjorde. Finaluppgiften var att laga pizza och pannkakstårta åt en jury bestående av skolbarn. Och barnen var ganska hårda i sin bedömning. Utom en liten kille. Han tyckte pizzan som först gräddades utan fyllning och sen en till gång med fyllningen bearnaisesås, majs och korv, och pannkakstårtan gjord på klumpiga pannkakor och för hårt vispad grädde smakade Jättegott!

Du är vad du äter var i princip en karbonkopia av den brittiska förlagan, ända in till misosoppan och quinoan. Paret som var med idag ansåg sig inte ha tid att träna eller laga mat, däremot hade de tid att titta väldigt mycket på tv.

Hrm, i morgon som sagt...

onsdag, september 28, 2005

Sveriges värsta kock

Melker verkar gilla tv-rutan. Nu har han slutat dissa restaurangägare och börjat ge sig på vanligt folk i stället. Ganska kul måste jag erkänna. Även om jag tyckte riktigt synd om deltagarna ibland.

Roligast var han som tvärsäkert sa att han skulle hitta curry i grönsaksdisken. Tråkigast var Melkers överdrivet taskiga sågningar.

Gladare och snällare var Maud Onnermark som lagade kyckling med apelsinsås och bakade bröd - i lergryta. Det måste jag testa. Recepten finns på SVT:s hemsida.

Skräpmaten förbjuds

Från och med september nästa år ska försäljningen av skräpmat förbjudas i brittiska skolor. Jamie Oliver måste känna sig ganska mallig nu.
Jag hoppas bara att de kombinerar förbudet med ökad utbildning i näringslära och matlagning. Gammal hederlig hemkunskap alltså. Det verkar ju finnas en hel del att ändra på i de brittiska familjeköken också.

På tal om det så har jag inte hunnit se svenska versionen av "Du är vad du äter" än. Men det finns bevisligen en del att ändra på även i de svenska köken.

I mitt kök har det inte lagats något alls idag, om man inte räknar två par långbyxor som nu är nyfållade och redo för hösten. För övrigt första gången någonsin som jag har använt en symaskin utan att svära eller ens bli irriterad en enda gång.

tisdag, september 27, 2005

Frestande firande

Efter dagens ridlektion stod plötsligt tre av mina arbetskamrater i ridhuset. Med en jättefin blomma som nu pryder vardagsrumsfönstret. En överraskande trevlig avslutning på en dag som började lika trevligt, med frukostbuffé och bad på Yasuragi Hasseludden.
Japansk hotellvistelse i lugnt vatten var nämligen vad E överraskade mig med igår! Inklusive fyrarättersmiddag, där sushi och misosoppa följdes av tartar på lax och pilgrimsmusslor, marinerad fläskfilé med nudlar och friterad palsternacka och chokladglass med apelsinsallad.

Och det var ändå födelsedagsmiddag nummer två. För redan i lördags var mina föräldrar i stan och bjöd. Först på fika på Lasse i parken (en riktig oas i en lummig täppa på Söder) och sedan middag på Babs. Rrestaurangen har riktigt god mat och trevlig personal, men är annars känd för att ha en toalett som mest liknar en sommarstuga i Borlänge från 60-talet. Västerbottentårta med kräftsallad, baconlindade lammkotletter med olivpotatismos och slutligen en fyra Irish coffee.

Vem hade anat att det smakade så bra att bli tant?

à la carte-spelet har jag redan bloggat om. Och 30-årspresententerna omfattade också en del för köket. Skåpen har fått tillskott i form av ett läckert knallrosa tårtfat, snygga och generösa vita festtallrikar och stilrena salladsbestick.

Resten av veckan ägnas åt att smida snittar, spritsa sötsaker och snitta sallad till helgens fortsatta firande

söndag, september 25, 2005

Kumqwatmarmelad


Kumqwats ser ut som minimala apelsiner. Man äter dem hela med skal och allt och de är ganska sura i smaken. Kilopriset är inte det lägsta, men en marmeladburk räcker ett tag.

Syltsocker är en genialisk produkt som gör det löjligt enkelt att koka sylt och marmelad. Det följer till och med med grundläggande recept på baksidan av påsen. När jag gjorde kumqwatmarmeladen ökade jag dock mängden vatten, eftersom kumqwats inte är särskilt saftiga i sig själva.

Kumqwatmarmelad
0,5 kg kumqwat
0,5 kg syltsocker
3 dl vatten

Tvätta kumqwat-frukterna och skär bort den gröna "pluppen". Skiva frukterna tunt, matberedare rekommenderas.
Rensa bort så många kärnor som möjligt. De är grönfärgade och syns bra mot de orange fruktskivorna så det är inte så jobbigt som det kan verka.
Blanda kumqwatstrimlorna, socker och vatten i en kastrull och koka upp under omrörning. Ta inte en för liten kastrull, det bubblar och stänker ganska mycket.
Låt koka i femton minuter och skumma sedan av marmeladen.
Låt svalna i en kvart.
Häll upp marmeladen på väl rengjorda burkar (du kan gärna doppa glasburkar i kokande vatten så att de blir riktigt rena).

Marmeladen gör sig riktigt fint på digestivekex med lite ost. Mycket godare än kakor till kaffet.

lördag, september 24, 2005

högst märkligt

Något verkar inte riktigt riktigt på bloggen idag. Förhoppningsvis är det bara i min webbläsare allt ser fel ut. Om inte så hoppas jag att det fixar till sig å det snaraste. Så att det enkla receptet på kumqwatmarmeladen (jag har inte riktigt bestämt mig för den bästa stavningen än) ser fint ut i morgon.

Reklamreklamreklamreklamreklamre


Vad finns i senaste numret av Radar, "Sveriges enda riktiga pryltidning", om inte en fantastisk drink- och hemmabarartikel skriven av... ja just det... mig.

à là carte



Två dagar tidig födelsedagspresent. Här ska spelas :-)

Men inte ikväll. Nu väntar fördrink och födelsedagsmiddag på Babs med mina föräldrar.

torsdag, september 22, 2005

Vardagsglädje

Att gå ut i köket på kontoret och för en gångs skull hitta nytt kaffe i bryggaren.

måndag, september 19, 2005

Matpromenad

Äntligen har jag lyckats pallra mig till Street. Tack vare Matfestivalen fick den söndagströtta promenaden gå via Liljeholmsbron över till Hornstull. En stund senare hade jag smakat på ekologiska korvar, leverpastej, laxpaté, havtornssylt, olivröra, camembert gjord på getmjölk, en vindruva och pesto, samlat på mig information om ekologiska grönsakslådor att prenumerera på, möjligheten att köpa femton kilo lammkött direkt från en gård och anmält mig till ett nyhetsbrev.

Med hem i påsen fick den gudagoda get-camemberten följa, tillsammans med ett paket ekologisk bacon.

Jag tog inga bilder från matfestivalen. Men i trängseln såg jag en blond tjej stå och fotografera en bit varmrökt lax. Jag undrar om inte den bilden dyker upp på en matblogg nära oss inom kort.