onsdag, januari 17, 2007

I like lingonsylt

Tidigare hävdade jag att Steve Buscemi, eller i alla fall hans medverkan, kunde tas som intyg på att en film var bra. Nu har jag till viss del reviderat den ståndpunkten.
I stället hävdar jag att mat som man traditionellt sett äter lingonsylt till är god mat.
Köttbullar med mos, raggmunk med fläsk, wallenbergare, kålpudding...
Jag känner mig så övertygad om sanningshalten i den här regeln att jag till och med kan tänka mig att låta blodpudding få vara med på ett litet hörn.
Bara inte för ofta.

Frukostfynd

Jag har de senaste dagarna gjort, inte ett utan två frukostfynd. (Visserligen med stor hjälp av en gammal klasskompis från Borlänge, respektive en forumkamrat från cyberrymden, men ändå.)

Fynd 1: Billiga bullar
Vad sägs om 25 kronor för två frukostfrallor och en kaffe! Det är allt man behöver betala i ett litet take away-café i Hötorgets T-bana (nedgången mitt emot Granit på Kungsgatan). Frallorna finns med olika pålägg, och såväl kaffe som smörgåsar har ett styckpris på ynka 10 kronor om man ogillar frukostpaket. Jag slog till på en äggmacka och en ost- & skinkfralla till min hämtkaffe i morse. Nybrett och prisvärt.

Fynd 2: Lyxigare långsittare
Centralbadets frukostbuffé är ett ännu oprövat fynd. Men jag räknar med att inom kort punga upp med de 85 kronor som det kostar att få sitta i en rottningfåtölj med lyxkänsla och äta smörgåsar, ägg, fil och lite annat smått och gott medan man funderar på om man ska boka en massage eller inte. Det finns sämre saker att göra tidiga vardagsmorgnar i stan.

torsdag, januari 04, 2007

Middagen

Treans nya matlagningsserien Middagen var en aningens märklig upplevelse, även om det på sätt och vis var ganska kul. Jag missade tydligen första avsnittet, men såg det andra igår. Och nu har alla deltagarna utom Matkaravan-guiden Dag Hermelin klarat av varsin bjudning. Ska bli intressant att se vad han bjuder på.

Själva tävlingen och bedömningen, där gästerna (tillika konkurrenterna) bedömer varandra känns väldigt godtycklig. Och programmet är producerat på ett sätt som gör att man som tittare går miste om många av deltagarnas förberedelser, och en hel del av ätandet.
Fotot gör att maten inte framstår i sin bästa dager, och jag var helt övertygad om att Sebastians (?) tonfisk var både överstekt och kall och hans kyckling med augergine torr. Men tonfisken hyllades och kycklingen fick beröm.

Roligast är den franskfödde vinimportören Philippes dialekt. Och så klart att se vad folk hittar på för mat när de får välja fritt. Dessutom väckte programmet igår de viktiga frågorna "vem ställer upp på att agera conversation piece i en kanindräkt under en hel middag?" och "exakt hur tillkämpat käck kan en proffskock låta när han presenterar ett program?".

Mer oxfilé

Jag ska äta mer oxfilé i år. Det konstaterade jag efter vår, om jag får säga det själv, väldigt lyckade nyårsmeny där helstekt oxfilé innehade en av huvudrollerna. Det är nog så nära ett nyårslöfte jag kommer.