tisdag, oktober 31, 2006

Cyberkocken avgjord


Det var ingen enkel uppgift att kora månadens Cyberkock. Alla deltagande bidrag var riktigt, riktigt bra och väldigt varierande, trots att alla bidrag för ovanlighetens skull var helt vegetariska(!). Man blir stolt att stå som "arrangör" en sån här omgång. Tänk att så mycket gott kan skapas av zucchini, ägg, plommon och matpyramidens bas.

Genom konfererande med min bisittare Löksillen, a.k.a Tufsen, a.k.a En smartare person, har en värdig vinnare dock kunnat utses.
Månadens Cyberkock har skapat en enkel, snabb och lockande rätt som tilltalar barn och vuxna av alla åldrar såväl som alla plånböcker. Grattis Anette! Din Fattiga riddare med plommon- och zucchinikompott visar att god mat inte behöver krånglas till. (Dessutom gillar vi brännvin i köket).

Stort grattis även till Brazilian Linda som med sin spännande meny utan tvekan kammar hem titeln "Folkets val" med hela 34 % av 98 avlagda röster.

Ilva får glädjas åt titeln "Fenomenal fantasi" för sin kreativa trerättersmeny, där alla tävlingsingredienser fått plats i samtliga rätter, och där den kanske mest udda ingrediensen plommon fått kliva fram ordentligt i rampljuset. Grattis till dig!

Varma applåder även till resten av startfältet! Gittos galette känns som en riktig höjdare, där plommonens sötma kompletterar fetaostens sälta. Och en titt på Magnus meny kan få den mättaste att bli hungrig igen.
Kinnas soppa med spännande plommondessert utstrålar trivsel och får en att vilja kura ihop sig i köket efter en lång höstpromenad, och Jennys säsongshyllning med kantareller, rösti och linser skulle inte alls sitta fel en kväll i lag med goda vänner och ett par glas rödvin.

Tack för den här gången! Nästa gång blir det Anette som får utse novembers Cyberkock. Så var beredda.

söndag, oktober 29, 2006

Wok?


Wokade grönsaker är för mig grönsaker som snabbt tillagats i en het panna med olja för att bibehålla smak och krispighet. Är det bara jag som tycker att vitsen med tillagningssättet till stor del går förlorad om man mixar woken till puré?

torsdag, oktober 26, 2006

And the nominees are...

Nu drar det ihop sig.
Sju bidrag har kommit in till månadens version av Cyberkocken, och det råder ingen som helst brist på fantasi och skaparglädje. Man kan tydligen göra i stort sett vad som helst med zucchini, ägg, plommon och en valfri ingrediens från matpyramidens bas.
Månadens trender tycks vara utlandssvenskar och flerrätters. Fyra av deltagarna har valt att göra menyer med flera rätter, och lika många av dem bor i andra länder än Sverige.

Läs och njut, och glöm för allt i världen inte bort att rösta i Folkets val. Du har nästan hela resten av Oktober på dig att rösta, vilket innebär att de sista rösterna ska ha kommit in vid tisdag lunch.

Brazilian Linda slog på stort med en trerätters, där hon delade upp ingredienserna zucchini, plommon, ägg och valfri "basmat" mellan rätterna. Till förrätt lagade hon Enbärsdoftande Zucchinisoppa med Tranbär & Cashewkex. Huvudrätten bestod i Polentasnittar med Rosépeppar Zucchini & Nektarinchutney och middagen avslutades med Mandelkaka med honungsglaserade plommon och Jordgubb & Enbärsglass


Jenny på Kaboom omfamnade hösten i en vegetarisk rätt: Potatis- och sötpotatisrösti med ugnsbakat grönt, puylinser och trattkantareller

Ilva från Aglio e olio lyckades få in alla tävlingsingredienserna i alla de tre rätter som hennes tävlingsbidrag bestod av: Rissallad med zucchini, plommon, ägg och balsamicovinägrett till förrätt, Risbollar med zucchini och het plommonsås till varmrätt och Plommonkrämsfyllda riskorgar med ingefärskanderad zucchini som sött avslut.

Margit från bloggen med det fantastiska namnet Kärlek, mat och folköl, frestar med en Zucchini- och plommongalette, uppiffad med fetaost och oliver.


Och i Amsterdam friterade, gratinerade och bakade Magnus till en festmåltid med tre rätter. Även han har använt alla ingredienserna i alla sina kreationer: Potatis- och courgettekakor med fejk-thai inslag i form av en sweet chili sås med plommon och koriander följt av Öppen lasagna med grillad courgette, plommon-tomatsås och ett frasigt parmesantäcke och till sist Courgette-/plommonmuffin med philadelfiaglasyr.


Kinna från Kinnas blogg, mormors mat lockar med en lågmäld Körveldoftande zucchinisoppa och vitlöksbröd och bjuder spännande Söta kroppkakor med plommon som dessert.


Sist, men inte minst, har Anette lagat till en riktig klassiker med ny frestande twist i sitt franska kök: Pain perdu à la compotée de prunes et courgettes - Fattiga riddare med plommon- och zucchinikompott



Det är alltså som ni ser långt ifrån något lätt val som ligger framför oss. Men ta tjuren vid hornen, och rösta på din favorit!

Cyberkocken: Vem röstar du på i Fokets val?
Brazilian Linda
Kaboom
Aglio e olio
Kärlek, mat och folköl
Magnus i Amsterdam
Kinnas blogg, mormors mat
Anettes franska kök
Free polls from Pollhost.com

Veckans italienare

Veckans italienare är inget jag rekommenderar. Il forno da Pino på Sveavägen har visserligen en fräsch lokal (och nära till Medborgarskolan) men maten är riktigt blek.
E:s spaghetti Vongole hade fin vitlökssmak, men av chilin märktes inte ett spår. Och min fetuccine var pefekt kokt, men laxen med vitt vin, grädde och tomatsås smakade ingenting särskilt alls. Trist helt enkelt.

Det här var vårt andra besök, och andra försök på Pinos ugn. Fler blir det inte.

onsdag, oktober 25, 2006

Rik och hungrig

Igår befann jag mig genom jobbet i Vinterträdgården på Grand. Jag satt i en sammetsklädd stol och lyssnade på talare på andra sidan parketten, använde den orkidéutsmyckade damtoaletten med massiva marmorbänkar och minglade runt på tjock heltäckningsmatta bland målningar, pelare och mörk träpanel. Jag lekte rik.

Som låtsasrik fick jag en portion mingeltallrik till lunch. Förväntningarna var höga, Grand är ju kända för sin mat. Jag skippade gravlaxen (som såg riktigt god ut), och större delen av ålen med grön gelé på grund av matrestriktioner.
I stället högg jag in på de kalla, ganska torra fläskfiléskivorna, den gråaktiga aladoben/patén, den gula pucken som jag först trodde var smör, sedan ost och slutligen bedömde vara en slags smågrynig syrlig konstellation som möjligen skulle kunna bestå av riven västerbottenost och citrus som gjorts till en massa, frysts in och sedan tinats upp...
Jag tappade sugen ganska snabbt. Och hade det inte varit för den lilla munsbiten på tunnbröd och räkor så hade jag gjort det snabbare.

Nu var jag ju inte där för att äta, eller ens för att leka rik, utan för att jobba. Och två timmar och en intressant intervju senare var jag på strålande humör, mitt i Höststockholm.
Jag skippade korvkiosken vid Kungsträdgården och bestämde mig för att fortsätta glamourdagen. Jag skulle förära NK med ett besök, kolla in barnvagnarna i butiken högst upp, köpa en bok och ta en ny lunch på något av kompaniets glassiga fik. Mysigt!

Kokt fisk med rödvinssås och bacon högst upp på NK lät lysande. Än sen om miljön var väl matsalsaktig. Pensionärerna hade haft vänligheten att lämna ett bord vid fönstret ledigt, och där tog jag plats med Martinakoden.
Uppläggningen på maten var, ja en kvist grönt hade lyft fiskbiten, såsen och de kringrullande potatisarna rejält. Och salladsbuffén var inte riktigt vad jag hade förväntat mig. Men jag var hungrig, hade en ny bok och maten luktade gott.
Fisken var torr, den genomkinliga och tjockt redda såsen smakade mest fond och potatisen var kall!
Rikemanslivet kanske inte var så kul när allt kom omkring.

På vägen ut gick jag förbi en glasdörr. Nordiska Kompaniets lilla matsal. Där inne satt folk vid linnedukade bord och samtalade med låga röster. Menyn utanför dörren utlovade allt från skaldjursfat till 95-kronorssmörgåsar.

Plötsligt kunde jag tänka mig att leka rik igen. Men nästa gång ska jag göra bättre research.

måndag, oktober 23, 2006

Dyrt och gammalt bröd

Jag vet inte hur ofta det händer att jag inte köper den brödsort jag helst vill ha, utan får nöja mig med det bröd som har minst dåligt bakdatum. Irriterande.

Lika irriterander är prissättningen på bröd. Inte nog med att brödet är skrattretande dyrt, och att det flaggas för att priserna kommer att öka ännu mer efter sommartorkan, prissättninggen är dessutom orimlig på andra sätt.

Inom andra varugrupper följer priserna ofta en viss logik. En pressad, vattenuppumpad skinka på spillbitar är billigare än en hel fin skinka från en ekologiskt uppfödd gris. En tjusig matsalsstol i ek, tillverkad i begränsad upplaga, kostar mer än en massproducerad fanerstol du får skruva ihop själv.
Priset är mer eller mindre motiverat.

Annat är det med bröd. För visst borde, logiskt sett, ett gott, dagsfärskt bröd bakat av en småskalig bagare på ditt lokala bageri värderas högre än en flera dagar gammal, fabriksbakad limpa på Konsum?
Ändå kan det ugnsvarma doftande brödet hos bagaren rent utav kosta mindre än den torra plastförpackade produkten på storköpet.

Tid är pengar, det måste vara den enda anledningen till att vi går med på det.

söndag, oktober 22, 2006

Uppfräschning i länklistan

Min länklista har varit sorgligt eftersatt, med länkar gått till bloggar som flyttat och länkar som inte funkat alls. Nu funkar alla igen, och några nya förmågor har lagts till bland matbloggarna.

Bidrag utanför tävlan

Jag får tacka Olle på Fokets mat för inspirationen till mitt Cyberkock-bidrag (utanför tävlan såklart, det skulle kunna bli snack om jäv annars). Han bloggade om gris och frukt, så katrinplommonspäckad stek fanns i mitt bakhuvud redan när ingredienserna till månadens tävling lottades fram. Mitt försök med de fyra ingredienserna ägg, zuchini, plommon och "basvara från matpyramiden" blev således panerade kotletter fyllda med katrinplommon och serverade med persiljesmaksatt potatismos, gräddig katrinplommonsås och zucchini à là pressgurka. Ett säkert kort med traditionella smaker på aningens nytt sätt alltså.
Resultatet blev, om jag blygsamt får säga det, lysande. Särskilt nöjd är jag med paneringen, för det är vanligtvis inget av mina stjärnämnen. Nu har jag äntligen lärt mig.



Panerade plommonfyllda kotletter serverade med persiljemos, gräddig katrinplommonsås och zucchini på mormors vis

Kottletter:
benfri kotlettrad
katrinplommon
1 ägg
vetemjöl
ströbröd
salt
vitpeppar

Mos:
Potatis
smör
mjölk
persilja
salt
vitpeppar

Sås:
matlagningsgrädde
katrinplommon
kalvfond
soja

Inlagd zucchini:
zucchini
2 msk ättika
1 dl vatten
2 msk socker
1 krm salt
vitpeppar
mycket hackad persilja

Blanda ättika, vatten, socker och peppar till en lag.
Skär en skiva av zucchinin på längden. Hyvla sedan långa strimlor med osthyvel.
Lägg zucchinistrimlorna i lagen och strö över persiljan. Låt stå i kylskåp minst en timme innan servering.

Skär kotlettraden i drygt 2 cm tjocka skivor. Gör en djup ficka i varje skiva genom att sticka in en vass kniv från "kortsidan" rakt in med spetsen först. Platta till ett katrinplommon och peta försiktigt in det så långt in i fickan du kan. Upprepa med alla köttskivorna.
Häll vetemjöl blandat med salt och peppar på en tallrik och ströbröd på en annan. Vispa ägget. Doppa köttet först i vetemjölet, sedan i ägget och slutligen i ströbrödet. Se till att paneringen fäster överallt. Låt sedan paneringen stelna lite.
Stek de panerade kotletterna i matfett på medelvärme, ca 3 minuter på varje sida.

Gör potatismos som vanligt och krydda med hackad persilja.

Koka upp grädden med några katrinplommon och smaksätt med fond och soja. Låt puttra i några minuter. Red eventuellt såsen med maizena.

Servera kotletterna med moset, såsen och den inlagda zucchinin.
Ät och trivs.

fredag, oktober 20, 2006

Och ingredienserna är...

Åk och handla med detsamma!

Oj, en väldigt sen lunch blev det idag. Men nu är det i alla fall dags:
Bidragen till månadens Cyberkock ska innehålla ägg
, zucchini, plommon samt valfri ingrediens från matpyramidens bas*.
(För er som inte orkar kolla upp matpyramiden, så innehåller den nedersta delen "basmat" som pasta, ris, bröd, potatis, mjöl, couscous, quorn, havregryn och mer i samma anda)

Det är fritt fram att komplettera tävlingsingredienserna hej vilt. Vill du ha med bacon, ost, kokosmjölk, kaffepulver, hästkött, ål eller körvel så går det alltså aldeles utmärkt, bara de fyra basingredienserna är med på ett hörn.
Och är du allergisk mot zucchini, arg på ägg eller renons på plommon så kan du lugnt och tryggt byta ut den besvärliga ingrediensen mot en liknande.

Bidragen får ha vilken ätbar form som helst. Har du svårt att kombinera alla ingredienserna i en enda rätt kan du komponera en liten meny i stället och dela upp ingredienserna mellan rätterna.

Alla som vill får vara med! Fram till och med måndag eftermiddag vid pass 17.00 (förlänger tiden eftersom ingredienserna kom ut lite sent) har du på dig att lämna in ditt bidrag. Har du en egen blogg lägger du upp din skapelse där, och postar en länk här eller mailar till broccoliblogg@yahoo.se. Har du ingen egen blogg mejlar du i stället hela receptet och gärna en bild så lägger jag upp ditt bidrag här i stället.

Fantasi premieras!

* om ni har klagomål på urvalet av ingredienser så vill jag bara säga att de tre fasta ingredienserna slumpades fram från en ingredienslista. Utanför min kontroll alltså.

torsdag, oktober 19, 2006

Veckans italienare

...eh. Mc Donalds är knappast italienskt va? E var tvungen att jobba och hade inte tid för kvällskurser idag. Och själv var jag inte på humör att restaurangäta på egen hand. Ärligt talat var jag sugen på att testa Smokey Lee, Donkens kampanjburgare med bacon och senapsdressing. Det sammanföll lyckligt med många burgarsugna kvällsjobbare där jag befann mig, och olyckligt med en mycket förvirrad kassörska på McD. Men till sist fick vi mat.

Slutsats 1: inte så illa för att vara clownmat.
Slutsats 2: det känns alltid roligare med klyftpotatis än pommes frites, men egentligen är frittarna godare.
Slutsats 3: onsdagslunchen bestående av Merguez och karljohanspasta på Bohem var oändligt mycket snyggare, smakrikare, fräschare, läckrare och bättre på alla sätt och vis. Och det är väl en himla tur.

Glöm nu inte Cyberkocken i helgen! Ingredienserna publiceras här i morgon vid lunchtid.

tisdag, oktober 17, 2006

På era platser...



I helgen smäller det. Dags för månadens Cyberkock. Som vanligt får alla som vill vara med.
Ingredienserna presenteras på fredag här på Broccoli. Sen är det bara att börja skapa.
Hälften vågat, hälften vunnet!

söndag, oktober 15, 2006

Heja hösten!

På topplistan just nu:
Dagens promenad vid Årstaviken. Lagom krispig luft och höstlöv som prasslade under fötterna. Blå himmel, rödskimrande träd och spatserande stockholmare. Barnvagnar, svanar, kameror och overkligt blomstrande koloniträdgårdar. Båtar, båtar, båtar, höstfejande båtägare, solvarmt trä, färg och rengöringsmedel. Och, såklart, en paus vid ett bord i solen på Årsta segelsällskaps servering.

Det finns en första gång för allt...

... och idag var det första gången som jag stuvade makaroner. Passade på när E var borta, han uppskattar inte såna simpla kulinariska övningar.
Utslag: nöjd

torsdag, oktober 12, 2006

Lyckliga jag. Och E.

Gissa vem som ska tillbringa en romantisk helg, inklusive två frukostar, afternoon tea, fyrarättersmiddag, mousserande och frukt på rummet, på Gripsholms värdshus? Yours truly!!! Äntligen ska presentkortet vi fick i bröllopspresent komma till användning. Bokade idag, och det ska bli så mysigt! E ska förresten också med. Såklart!

Gissa vem som har ett presentkort till, som utlovar en weekend med afternoon tea, trerättersmiddag och övernattning på Häringe slott? Yours truly! Och E förstås. Ännu en finfin bröllopspresent.

Gissa vilka som ska gå på Espressokurs? Jag och E. Just det, bröllopspresent.

Gissa vilka som ska gå Matkaravan i höst? Mm. Jag. E. Bröllopspresent.

Gissa vilka som har en finfin middag med goda vänner innestående i Göteborg? Precis, vi två. Fick ett presentkort i bröllopspresent.

Gissa vem som har en marabou choklad med dajm i sin handväska? Yours truly!
Fast den har jag köpt själv.

Veckans italienare

Idag fick jag äntligen min penne med salsiccia på Linguini (har tyvärr inte lyckats lokalisera nån hemsida, men Frejgatan är platsen). Och jag konstaterar att Linguinis salsiccia har en tydlig fänkålssmak och lite häftigare kryddning än vad primos italienska korv har. Snäppet godare alltså.
Portionen var gigantisk, jag åt omkring hälften. E, däremot, åt större delen av sin "linguini Linguini" med fläskfilé, vitlök, vitt vin och senap, och beställde sen övermodigt in en tiramisu. Han fick i sig drygt halva, men där fick han se sig som besegrad.

Trots matkoma lyckades vi få in reglerna för pluraländelser någorlunda. Sålunda vet jag att det heter gli spaghetti, le penne, i fusilli och le lasagne. Oumbärlig kunskap.

tisdag, oktober 10, 2006

Tisdagsrationalisering

Det påstås att man inte ska skölja champinjoner utan torka av dem i stället. Det påstås också att man ska förvara cd-skivor i kylen för att få riktigt bra ljud... Båda påståendena kan mycket väl vara sanna. Men cd-skivor i kylen känns nördigt i överkant, nästan läskigt. Och skulle jag varit tvungen att försiktigt torka av alla champinjoner jag hade i pastasåsen idag, så hade det nog blivit hämtpizza i stället.
Jag struntade också i att finhacka vitlöken, och använde vitlökspressen som en annan hedning. Vi överlevde, och pastasåsen dög alldeles utmärkt för att bli av med en bit picnicbog en hungrig tisdagskväll.

Tisdagslunchen åt jag tillsammans med Erlend Loe och Volvo Lastvagnar på Trankil i Solna. Oxjärpar med tydlig löksmak, mos, gräddsås, syrliga lingon och söt pressgurka. Inte illa alls. Och på salladsbuffén fanns även idag ett suveränt hembakt bröd. Dessutom var jag tvungen att äta ganska mycket hommous, potatissallad, kryddade bönor i tomat och allt annat gott som fanns i skålarna.
Om du någon gång kliver av tunnelbanan i det gudsförgätna kontorsmeckat Vreten så är det Trankil som är räddningen!

Förrätt

I lördags blev jag serverad en smörgåstårtsliknande förrätt med räkor, rom och en ostpinne. Tjusigt värre, även om den kanske var mäktig i överkant. Och kan du gissa var jag var så blir jag mäkta imponerad.


Alla som gissade på Scanias lunchmatsal i Södertälje hade rätt! Grattis! Efter lunchen åkte jag 60 tons långtradare.

fredag, oktober 06, 2006

Veckans italienare

Middagen innan veckans lektion i italienska intogs på Primo vid Odenplan, på uteserveringen under lite väl uppskruvade gasolvärmare. Jag hade bespetsat mig på restaurang Linguinis salsicciapasta, men det får bli en annan gång. Primos färska penne med salsiccia och svamp var också god, men jag tror fortfarande mer på Linguinis... E åt smakstark pizza Mafioso med salami, färsk rödlök och peperoni. Men pastan var snäppet godare.
De flesta pizzerior har väl förresten en Mafioso på menyn, men finns det egentligen några ingredienser som förenar dem?

Resten av veckan har ägnats åt jobb, jobb och jobb. Och barnmat. Jag har inte bjudit några barn på mat, men jag har själv växlat mellan köttbullar och spaghetti, macaronilåda och blodpudding med bacon och lingon, med indiskt två dagar som avbrott.

Helgen ska ägnas åt, just det, jobb.
Jag förstår inte varför jag inte är rik.

söndag, oktober 01, 2006

Rådjursgryta med kantareller och lingon


... eller Steken som blev en gryta.

Jag har ett problem med stekar. Inte så att jag inte tycker om dem. Tvärtom. Men jag vet inte riktigt när jag ska sluta när jag väl gett mig på att putsa dem.
Rådjurssteken som vi fått till skänks av goda människor var från ett ganska litet djur. Och eftersom det var en bogstek (har jag räknat ut efter att ha kollat styckningschemat i dagens DN Söndag) var den ganska lång och betydligt tjockare i den övre änden än i den nedre. Knepig tillagningstid med andra ord.
Jag började putsa. Och sen tänkte jag att jag kanske skulle bena ur den och ta bort åtminstonde det nedre av de tre benen. En vass kniv och några snygga snitt, och benet var borta, perfekt delat i leden, om jag får säga det själv. Men nu hade jag en liten stek, med en smal bit urbenat kött som inte riktigt hängde med. Kanske om jag tog bort nästa ben också, och på något sätt band upp alltihop?
Det andra benet var inte fullt lika samarbetsvilligt som det första. Och när jag väl fick bort det tänkte jag att det var nog lika bra att ta bort det stora benet också. Och när jag fått bort det var steken inte så snygg längre. Dessutom behövde den putsas.
Problemet är att när du hittar en sena eller en hinna som du vill ta bort, så fäster den ofta en del av steken vid en annan. Putsar du bort för mycket så delar du samtidigt upp steken i sina beståndsdelar.
Till sist gav jag upp och gjorde mindre bitar av alltihop. Rådjur är enligt min erfarenhet väldigt mört kött, så det funkar bra att steka i stekpanna också.

Sålunda kom min improviserade rådjurgryta till. Och resultatet blev en riktigt lyckad lördagsmiddag, som jag kommer att laga igen under mer planerade former. Även om potatisgratäng egentligen inte är mitt förstahandsval till grytor.

Rådjursgryta med kantareller och lingon
rådjurskött i bitar (jag använde som sagt resterna av en bogstek)
kantarellerna som skulle varit garnityr till steken
smör
1 gul lök
matlagningsgrädde (det som fanns kvar efter potatisgratängen)
soja
kalvfond
timjan
salt
vitpeppar
lingonsylt

Bryn köttet i smör i en stekpanna, salta och peppra. Ta upp det när det har fått fin färg.
Stek kantarellerna i samma stekpanna, i mer smör. Salta och peppra på dem också. Låt dem steka så länge att det inte längre finns någon vätska kvar i pannan. Ta sedan upp dem.
Hacka löken grovt. Stek den i kött- och svamppannan, varför inte i lite smör?
Häll på matlagningsgrädden och smaksätt med soja, kalvfond, salt, peppar och lingonsylt. Låt allt koka upp.
Lägg ner köttet och kantarellerna igen och låt allt puttra ett tag. När köttet är lagom tillagat, det kan gärna vara lite rosa, är grytan klar. Smaka eventuellt av med mer kryddor och lingonsylt.
Servera till kokt potatis, eller i det här fallet, potatisgratäng. Ha gärna lite lingonsylt till. Och förslagsvis sockerärterna som du köpt speciellt för det här tillfället (jag glömde dem i frysen).

Potatisgratäng
4 stora portioner
ugn: 200 grader funkar bra som vanligt

ca 12 normalstora potatisar av en fast sort
2 vitlöksklyftor
salt
svartpeppar
ett par dl riven ost
matlagningsgrädde efter behov

Skala och skiva potatisen tunt och lägg den i en smord ugnsfast form
Pressa över vitlök, salta och peppra. Blanda runt potatisskivorna så att det blir smak på hela gratängen.
Strö över osten. Häll över grädde så det rinner ner överallt i gratängformen, men inte så mycket att den blir för rinnig (man får gå lite på känsla här) och stoppa in hela gratängen i ugnen på ca 200 grader. Känn efter med en gaffel eller en sticka att potatisen är färdiglagad innan du tar ut den. Riskerar den att få för mycket färg kan du täcka över den med ugnsfolie.

Bilden blev sådär, men maten blev finemang. Resterna ska vi äta ikväll.

En helt vanlig lördag

Igår slog matlusten till. Bogsteken på rådjur som vi haft i frysen ett tag skulle äntligen bli middag. Och tomatsåsen som mixats ihop i en hast till fredagkvällens improviserade nachos borde bli en bra pizzasås till små förrättspizzor. Och när jag ändå höll på så var det väl lika bra att göra den där macaronipuddingen jag gått och tänkt på en längre tid - bra till matlådor i veckan. Och med en förrätt och en lyxig varmrätt kunde chokladfyllda muffins bli en bra avslutning framför Kvarteret Skatan. Dessutom vore det ju trevligt med ett hembakt lantbröd...

Macaronipuddingen klarades av först. Tomatsåsen på pizzorna fick sällskap av lite fetaost och, efter gräddningen, ruccola. Den fina bogsteken, som jag hade tänkt servera i skivor med potatisgratäng, rödvinssky, stekta kantareller och sockerärter, demolerades totalt när jag dumt nog gav mig på att bena ur den. Potatisgratängen fick i stället ätas till en (väldigt god faktiskt) rådjursgryta smaksatt med kantareller, lök, timjan och lingonsylt. Sockerärterna blev kvar i frysen.
Efter moget övervägande (läs, när jag stod mitt i matoset och klockan närmade sig sju på kvällen) skrinlade jag planerna på att baka bröd och muffins. Det får bli en annan gång.



Makaronipudding
Jag har nog aldrig tidigare gjort makaronipudding (makaronilåda låter kanske godare?). Frågan är om jag ens har ätit det sen jag slutade på dagis. Men av någon anledning har rätten hemsökt mina tankar på senare tid. Jag har till och med gjort ett försök här om veckan, men då glömde jag sorgligt bort makaronerna medan jag satt framför datorn, och resultatet var inte någon vacker syn. Den här gången lyckades jag bara koka bort större delen av vattnet, men när makaronerna väl var i vattnet lämnade jag inte köket och det hela avlöpte väl.

ca 6 portioner
ugn: 200 grader

500 g makaroner, inte snabbmakaroner för guds skull
2-3 dm av en purjolök, sköljd och hackad
skinka eller liknande (jag tog en bit rökt bog) i tärningar
3 ägg
ett par dl mjölk ev. spetsad med en skvätt överbliven matlagningsgrädde
riven ost, gärna rikligt
salt
svartpeppar

Koka makaronerna och häll ner dem i en ugnsfast form
Blanda ner skinkan och purjolöken så att den fördelas jämnt
Vispa ihop äggen med mjölken/grädden och den rivna osten. Krydda med salt och rejält med svartpeppar.
Häll äggstanningen över makaronerna och peta runt lite med en sked så den rinner ner lite här och var.
Grädda i ugnen tills den glamorösa anrättningen fått lite färg och äggstanningen satt sig.
Ät och minns din barndom.


Minipizzor
Knappt ens ett recept. Men den improviserade tacosåsen tillverkades genom att en burk krossade tomater mixades med mixerstav och sedan kryddades upp med vitlök, sambal oelek, spiskummin och salt.
Pizzadegen hämtades från min gamla hederliga hemkunskapsbok (vad annars?) där alla och samt eller står med kursiverad stil. Extremt irriterande. I alla fall kan du nog ta vilket recept på pizzadeg du vill.
Jag hade tänkt att köpa mozzarella, men kom på att vi hade fetaost i kylen, så jag smulade den över pizzabotten och tomatsås. Lite oregano på toppen, skjuts in i ugnen och sen några blad ruccola på toppen vid serveringen.

Jag kan intyga att pizzorna gör sig utmärkt även i kallt dagen efter-skick, som ett tilltugg vid datorn.


Rådjursgrytan förtjänar och får en egen postning inom kort.