tisdag, maj 31, 2005

Du är vad du äter

Jag såg mitt första, och mycket möjligt sista, avsnitt av "Du är vad du äter" idag. I och för sig fascinerande att folks hälsa kan vara så direkt beroende av vad de äter att den kan ändras radikalt på bara några veckor. Men det verkar lite väl lättvindigt när det pressas in på en halvtimme, samtidigt som 30 minuter är för lång tid för att lyssna på kommentarer om deltagarnas bajs.

Det som gjorde mest intryck var ändå deltagarparets totala ovilja att smaka på nya saker. Frun fick kväljningar så snart hon stoppade någonting i munnen som hon inte smakat tidigare. Jag tyckte barnen i Jamie Olivers skolmat var extrema, men här stod en vuxen kvinna och gjorde exakt samma sak.

Jag och min syster brukar fortfarande ondgöra oss över att Anita på dagis tvingade oss att "smaka" gröt varenda dag fast att både hon och vi mycket väl visste att vi inte tyckte om den. Men ingen av oss är i alla fall rädda för att smaka på mat vi inte ätit förut.

Buko-Bertil

Kan en reklam för bredbar ost bli löjligare och mer långsökt?





Temafrukost

På mitt jobb är vi indelade i olika grupper som turas om att göra måndagsfrukost. I går var det vår grupp som stod på tur, och det blev succé (såklart). Grekisk musik och blå dukar utgjorde fonden till en frukost på yoghurt med honung, grekiskt lantbröd, fetaost, skivad marinerad lammstek (fanns färdigt som smörgåspålägg på ica Årsta!!!), färsk tomat, rödlök, ruccola och en sallad på ruccola, soltorkade tomater och calamataoliver.

Temafrukostar som koncept är riktigt trevligt. Och gammal och trött som man börjar bli (snart 30) så är det ganska skönt att umgås med folk på annat sätt än genom vindränkta middagar. "Man vill ju ta vara på helgen" som det heter. Bruncher är perfekta.

Andra lyckade måndagsfrukostar som kan tjäna som inspiration:
Scones med marmelad och ost
Bagels med philadelpia och rökt lax
Clubsandwiches med skivad kycklingfilé, bacon, tomat, sallad och majonnäs
Luciafrukost med risgrynsgröt, vörtbröd, julskinka och lussekatter
Engelsk frukost med ägg och bacon
Italiensk frukost med mackor med paremsanost och ruccola och nån slags söta gifflar
Tropisk frukost med bland annat färska frukter och tropisk yoghurt

söndag, maj 29, 2005

Kycklingpasta med saffran och tomat

När jag gjorde snittar till fredagens drinkrunda fick jag drygt en halv burk saffrans-creme fraiche över. Den använde jag sedan i en kycklingsås med krossade tomater och vitlök. Jag hade tänkt att det skulle bli lite grytaktigt och E var sugen på cous cous, så vi åt cous cous till. Men såsen blir ganska krämig och så här i efterhand tror jag att pasta hade varit ett bättre tillbehör.
Jag hade tänkt röra ner persilja i såsen, men vår persilja var slut så det fick bli basilika i stället. Jag tror dock fortfarande att persilja hade satt mer smak på det hela.

5 portioner
3 kycklingfiléer
1 burk krossade tomater
1 gul lök
3 klyftor vitlök
1/2 burk saffrans-creme fraiche
pressad citron
salt
peppar
färsk persilja eller basilika

Hacka löken och vitlöken och tärna kycklingen. Bryn i en stekpanna. Häll över krossade tomater och låt koka upp. Rör ner creme fraiche och smaka av med citron, salt, peppar och eventuellt mer vitlök. (Tänk dock på att inte hålla på att smaka av såsen innan kycklingen är färdiglagad, rå kyckling vill du inte smaka på)
Hacka örter och rör ner.
Servera till pasta.

Disksparande baconbiffar med klyftpotatis och fetaost

Vi har fortfarande inte fått vår diskmaskin. Enligt uppgift ska den komma nästa vecka. Jag tror det när jag ser det. Tills dess spar jag gärna på disken. De här biffarna gjorde jag idag. Allt lagas till i samma ugnsform, arbetsinsatsen är minimal och tillagningstiden i ugnen precis lagom för att du ska hinna en sväng till snabbköpet för att köpa salladsgrönsker att dämpa animalångesten med innan maten är färdig.

Ugn 200 grader
potatis
köttfärs
bacon
fetaost
olivolja
timjan
rosmarin
salt
peppar

Tvätta potatis och skär den i klyftor. Lägg den med skalsidan ner i en långpanna. Pensla med olivolja och strö över salt, lite peppar, timjan och rosmarin.
Krydda köttfärs med salt och rejält med svartpeppar. Forma biffar och linda in varje biff i en skiva bacon.
Placera biffarna i långpannan, helst vid sidan av potatisklyftorna men det går att lägga dom ovanpå potatisen också om de inte får plats (nackdelen blir att potatisen inte får så fin yta). Strö lite timjan och rosmarin över biffarna.
Sätt in plåten i ugnen på 200 grader (funkar alltid) tills potatisen är färdig och biffarna har fått färg. Vänd eventuellt biffarna nån gång så att de får färg runt om.
Ta ut och strö över tärnad fetaost (som du själv har tärnat, inte torr färdigtärnad apetina)

Servera med de ångestdämpande grönsakerna, gärna i form av en rejäl grönsallad.

Drinkrunda med kikärtstapas

I fredags genomfördes äntligen ett projekt som det talats om i omkring ett års tid - drinkrunda hemma hos gamla kursare boende i Stockholm. Tio personer åt och drack sig runt i fem lägenheter - från Östermallm via Kungsholmen till Söder och Årsta och tillbaka till Söder igen. Himla trevligt. Och gott. Och ett kul sätt att få se hur alla bor.

Josefin bjöd på Mojitos till paj med broccoli, nötter och trattkantareller, hos Cecilia fick vi hemgjorda salta mandlar och Greve Moltke, Anna bjöd på tequilaspetsade vattenmelondrinkar och jag hade gjort snittar och försökte mig också på nån slags Mojito.

Men Henriks kikärtstapas till spansk sherry var ändå kvällens kulinariska höjdpunkt. Och han hade tagit receptet ur Anna och Fanny Bergenströms Kärlek, oliver och timjan. Himla tur! För det betyder att jag också har det. Och nu skriver jag ner det här:

1 burk kikärter
3 vitlöksklyftor (finhackade)
3 Schalottenlökar (finhackade)
1 tsk spiskummin
Hackad bladpersilja (mycket)
Lite pressad citron
salt
svartpeppar
olivolja

Fräs vitlöken och löken i 3 msk olivolja. Krydda med spiskummin, salt och peppar. Rör ner kikärterna och låt allt bli varmt. Rör till sist ner persiljan och pressa över lite citron.

Enligt kokboken ska man äta detta varmt eller ljummet, men vi åt det kallt och det var jättegott.

fredag, maj 27, 2005

Härtill är jag nödd och tvungen - och ibland är det rätt gott också

Lämning, lämning, lämning. Klockan är halv tolv igen (nya bloggningstiden verkar det som) och jag sitter kvar på jobbet och lämnar tidning.

I går satt jag här till klockan två. Det betydde snabba nudlar med wok från Sawadee, som sedan även blev till nån slags lunch idag. Soja var huvudkryddan - inte alls så där gott som thailändska nudlar ska smaka. Dessutom var "kycklingen" misstänkt lik fläskkött. Men det kan ju lika gärna bero på kuriren som köpte maten.

Idag blev det wok igen, fast med ris och räkor. Från Hot Wok i Kungshallen. Vilken skillnad! Fräscha krispiga grönsaker och god, lite grillad smak på woken. Men starkt som attan. Min beställning till dagens kurir var "nåt som mättar" och det gjorde den här woken verkligen. Lite för bra nästan.
Sömnbrist och proppmättnad är inga strålande kombinationer när man ska försöka jobba effektivt. Inte att sitta och blogga heller... Men jag har faktiskt lite spilltid över medan chefen godkänner sista sidorna.

Fan nu hittade han en sida som måste skickas om. Back to work.

torsdag, maj 26, 2005

Sällskapet gör lunchen

Ett par goda köttfärsspett med bulgur i all ära, det blir betydligt godare och trevligare med roligt sällskap. Idag har jag lunchat med en framgångsrik matskribent och chefredaktören för Underleverantören, a.k.a mina gamla kursare Anna-Lena Bjarneberg och Anna Blomén.

På fredag är det dags för ännu mer umgänge med gamla jmg:are. Då blir det drink- och lägenhetsturné med tilltugg från Östermalm, via Kungsholmen och Årsta, till Skanstull.

Drinkar, paj, snittar och prat. Det är sånt man kan drömma om när man sitter på jobbet halv tolv på natten, dagen innan tidningen ska skickas till tryck.

onsdag, maj 25, 2005

Jag fick den!

Numret av Allt om mat, som jag sett hos de kaffeserverande Systrarna och sen missade i butiken. Nu har jag det äntligen i min ägo. Jag fick faktiskt Systrarnas exemplar. Väldigt snällt!
Nu har jag läst om pestofylld oxfilé, lammfilé med senapssås, bresaola med pinjenötter ostkräm och sardellcrostini med rostad paprika. Mmmm.
Så kan det gå när man dricker espresso på övre delen av Drottninggatan. Och det var tur att jag fick det, för jag hade tagit fel. Det var inte alls förra numret som jag ville ha, utan ett från slutet av mars.

tisdag, maj 24, 2005

Tacofärs

Det är enkelt att krydda sin egen tacofärs. Spiskummin är knepet. Spiskummin ger smak åt både indiska och mexikanska rätter och är en av de kryddor jag använder flitigast.

Till våra tacos vi åt här omdagen använde vi, förutom köttfärs och spiskummin, tomatpuré, vitlök, sambal oelek och salt. Alla ingredienser är såna som kan lagras länge och därför är bra att ha hemma. Och köttfärsen blev god.

Till 2-3 personer:
300 g köttfärs
2 vitlöksklyftor
1 msk tomatpuré
1/2 tsk sambal oelek
rejält med spiskummin
salt

Tillagningen är inte svårare än att du steker upp köttfärsen och smaksätter den med de övriga ingredienserna. Mängderna är inte så noga. Vi gillar vitlök, men gör du inte det så strunta i den.

Lyxkorv

Salta kringlor att doppa i senap, hemgjord potatissallad, gurksallad med kummin och fyra sorters fantastisk grillad korv blev vi bjudna på i helgen när våra vänner hade tema Tyskland på sin grillmiddag.
Och här snackar vi korv. Inga "hot dogs" eller "grillare" eller andra restprodukter så långt ögat nådde. Utan köttfyllda härliga korvar med rejält med smak.
Två tyska varianter fick sällskap av två italienska. Och grillsmaken...

Det sämsta med att bo i lägenhet är faktiskt att man inte har nån smidig plats att grilla på.

fredag, maj 20, 2005

Tacos framför tv:n

Tacos framför tv:n en fredagkväll. Svenssonlivet är gött ibland.

torsdag, maj 19, 2005

Bacon är vår vän

Finns det någon mat som innehåller bacon/pancetta/rimmat fläsk som inte är god? På lunchen åt jag raggmunk med fläsk och rårörda lingon på Boheme. Gott. Här om dagen gjorde jag salladen med ädelost och bacon. Gott. Lite bacon i balsamvinägersåsen gör susen. Och lammfärsbiffarna med vitlöksmos får ett extra lyft om man strör lite småstrimlad bacon över.

En av våra mer lyxiga bjudmiddagar gjorde vi ett recept från Allt om mat med pancettalindad marulk till getostgratienerade gulbetor (det var ett specialrecept till vinet Perquita). Gott gott gott.

Över huvud taget allt som lindas in i bacon blir gott. Baconlindade dadlar, baconlindad fläskfilé, baconlindad kyckling... Need I say more?

Jag bläddrade igenom gamla mattidningar här om dagen. Verkligen läste dom igen, i stället för att bara snabbt leta efter ett visst recept. I en av dem fanns en potatisgratäng som var smaksatt med bacon och getost. Gissa om jag ska göra den så fort tillfälle bjuds.

Burkförvirring

Jag undrar om Arla inser vilken nackdel det är att göra om förpackningarna i tid och otid. Vet jag hur en matlagningsyoghurt ser ut så letar jag efter en burk som ser ut på det sättet. Finns det ingen sån så tar jag Valios matlagningsyoghurt i stället. Att det man ska ha drunknar bland alla kalla såser och smaksatta creme fraicher som regnat över kyldiskarna den sista tiden för inte saken bättre. Kan inte folk klippa ner gräslök i gräddfilen själv?

Yes!!!!

Dom ville ha den! Jag har nu sålt mitt livs första artikel till Allt om mat!!! Fan vad jag är bra!

onsdag, maj 18, 2005

Köksvägen till stjärnorna

Köksvägen till stjärnorna är ett egendomligt litet program, på fyran tror jag, där kocken... (fyll i ung, blond tv-kock) åker hem till en kändis och lagar mat. Kändisen får bjuda dit vänner som också är kändisar (det gjorde Britt Ekland) eller såna som kan vara bra för karriären (Peter Wahlbäck). TV-publiken får följa med till saluhallen eller till varuhuset för att handla mat, sedan lagar kocken till maten medan kändisen hjälper till en smula eller bara springer runt. Sen äter kändisen, vännerna och kocken (nästan en filmtitel!) upp maten.
Och i slutändan vet vi ingenting mer än vi gjorde innan, varken om kändisen eller om matlagning.

tisdag, maj 17, 2005

Ädelost- och baconsallad med potatis

Pastasallader i all ära... Så upphetsande är det inte. Kokt potatis i en sallad däremot. Det är flera snäpp roligare och godare. Och just den här salladen är sååå god. Hur skulle den kunna vara annat när den innehåller både bacon och ädelost? Inspirationen kommer från en sallad jag åt på en uteservering i Paris.

Observera att det här inte är någon liten bantarsallad. Dels är bacon, ost och olivolja inte så magert, dels är den så god att det är lätt att äta lite mer än man behöver.

Stekt bacon
Grönmögelost
Kokt potatis i bitar
Sallad - till exempel blandad sallad i påse
Tomat
Paprika -gärna gul så salladen får fin färg
Eventuellt andra grönsaker efter tycke och smak
Olivolja
Svartpeppar
Lite flingsalt

Strimla alla grönsaker och blanda med potatisbitarna och det stekta baconet i småbitar. Strimla över ädelosten. Häll på lite olivolja av någon flashig sort och mal över rejält med svartpeppar. Salta eventuellt med lite flingsalt bara för att det är gott. Servera med bröd.

Om du ska koka potatisen, skär den i mindre bitar först. Då kokar den snabbare, och dessutom slipper du omaket med att försöka skära varma kokta potatisar som vill klistra sig fast på kniven.
Häll rikligt med fin olivolja över den medan den fortfarande är lite varm, och mal över lite svartpeppar och flingsalt. Den behöver inte vara helt kall innan du använder den, men rör inte ner den i salladen innan den har svalnat en aning. Är den för varm kan salladsbladen börja sloka.

måndag, maj 16, 2005

Mobil bantning

Idag på jobbet skrev jag en nyhet om en ny amerikansk bantningstjänst. Personen som vill gå ner i vikt ska helt enkelt fotografera allt han eller hon äter med sin mobilkamera och skicka in bilden till en dietist. Varje vecka skriver sedan dietisten en analys av vad bantaren stoppat i sig och vad han eller hon bör ändra på. Man får också se sina bilder på all den samlade mat man stoppat i sig under veckan.
Min tanke var att man får inte ha en för bra mobiltelefon, vara en för bra fotograf alternativt äta för god mat. För blir bilderna riktigt snygga och läckra, i klass med Johannas bilder som finns på en av länkarna här intill, så blir ju bantaren bara hungrig och sugen när han eller hon får se sin mat igen.

Jag har förresten skickat efter en broschyr med recept på getkött, för att se om jag kan utveckla det hela.

På diskmaskinsfronten inget nytt. Den här veckan måste den komma.

Farmors grönpepparbiffar med ädelostsås

Farmor har några paradrätter hon brukar laga till när vi kommer på besök. Gemensamt för alla är riktigt feta och goda såser. Den katrinplommonfyllda fläsksteken serveras med riktig gräddås, den ugnskokt laxen med kall sås på creme fraiche, den ost och tomatfyllda kasslern med gräddig rosépepparsås och grönpepparbiffarna som det här receptet gäller, med ädelostsås som innehåller både grädde, creme fraiche och ost.
Tyvärr är besöken glesa eftersom farmor bor i Jönköping och jag inte gör det.

Biffar:
500 g köttfärs (gärna blandfärs)
2 ägg
1/2 dl ströbröd
1 dl gräddmjölk
1,5 tsk - 1 msk grönpeppar, krossad
1 tsk oregano
1 äpple
1 kokt potatis
1 liten gul lök
salt
svartpeppar

Sås:
1 burk creme fraiche
2 dl buljong, gjord på tärning
2 msk ädelost
ca 1 dl grädde
1 klyfta citron
soja
vitpeppar

Färsk persilja till servering

Blanda ströbrödet med mjölken och låt svälla. Riv löken och äpplet och mosa potatisen. Blanda sedan köttfärsen med alla ingredienser. Rör sist ner äggen. Stek biffarna.
Vispa creme fraiche, buljong och ädelost i en kastrull och låt koka upp. Tillsätt soja, vitpeppar och grädde och allra sist pressad citron. Red eventuellt med lite mjöl (säger farmor, maizena säger jag - det är enklare).
Slå såsen över biffarna och klipp över persilja.
Servera med kokt potatis.

onsdag, maj 11, 2005

Tomatsås och snökulor

Är det någon mer än jag som stör sig på att varje gång ett förälskat par ska laga mat i en amerikans film eller tv-serie så gör dom tomatsås. Ständigt denna tomatsås. I en stor gryta.
Obligatoriskt i scenen är också träsleven som används när tjejen, lite lagom mysfnittrigt, ska smaka på såsen.
Jag misstänker hårt att tomatsåsen är nåt slags internskämt bland filmmakare. Jag hoppas det i allla fall.

Ännu mer hoppas jag på att den där lilla glaskulan som det singlar snö i över ett miniatyrlandskap är ett internskämt. För det kan väl ändå inte vara så illa att alla förälskade amerikanska par ser en leksaksprydnad för femåringar som den optimala kärlekspresenten?

Nu ska jag åka till Kista och grilla.

tisdag, maj 10, 2005

Lax- och basilikaentré

Den här snabba, enkla och användbara förrätten kom till när vi fick rester av saltbakad regnbågslax.
Spontana recept är en av fördelarna med att laga mat efter principen "här har du ditt kylskåp". En annan är att det är ekonomiskt.

Rester av kokt eller ungsstekt lax
Creme fraiche
Basilika (jag använde fryst)
Salt
Peppar

Rensa laxresterna noga så att inga ben finns kvar. Finfördela laxen med en gaffel, men var inte för ambitiös. Det behöver inte bli puré av det hela. Rör ner lite creme fraiche, bara så att den binder ihop laxen till en "kompakt mousse" (härligt motsatsord). Smaka av med hackad färsk eller fryst basilika och salt och peppar.

Som förrätt kan laxröran serveras bredd på bitar av rostad baguette, gärna med några goda gröna oliver i vitlöksmarinad på sidan av. En annan variant är att forma "biffar" av röran och servera som en tartar (fast tillagad) på salladsbädd med rostat bröd till. Gör i så fall inte biffarna för stora, det kan bli väl mastigt.
Röran är också god som drinktilltugg på små bitar knäckebröd eller grovt bröd.

måndag, maj 02, 2005

Små smörgåsar

Varför envisas så många caféer med att sälja gigantiska mackor med fyllning som rinner över kanten så fort man tar i dom? Och som kostar som en hel lunch? Det vore så mycket läckrare med mindre smörgåsar som inte kostade så mycket. Då kunde de som inte var så hungriga välja bara en smörgås, medan en normalhungrig person kanske kunde plocka ihop tre stycken med olika sorters pålägg.

Jag som alltid fastnar med näsan i menyn för att jag har så svårt att bestämma mig skulle med glädje köpa en smörgåstallrik med, låt oss säga en laxsmörgås modell mindre, en kalkonmacka och ett litet bröd med fetaoströra. Och om smörgåsarna inte var så stora eller kostade så mycket skulle säkert flera personer våga prova nya smaker.

Smörgåsbuffé 70 kronor! Kaffe ingår. En strålande idé om du frågar mig. Och visst vore det härligt om man kunde beställa in en bricka med snittar för att dela med sitt fikasällskap? Jag älskar snittar! Och det tror jag bestämt att det finns fler som gör. Tapas på svenska kanske? Funkar dygnet runt. På morgonen eller lunchen till the eller kaffe, på kvällen till ett glas kall öl eller mosserande vin.

Varsågod, där har du en idé till framtida affärsverksamhet. Själv är jag med sorglig sannolikhet för lat och feg för att våga testa.

Medan du sitter och räknar på vad det kostar att öppna ett café med namnet "Små smörgåsar" rekommenderar jag Hemma hos Julia på Kungsholmen, där du kan beställa in en tallrik med en bit bröd, grönsaker och ett par färskostar som du kan plocka med bäst du vill, och Mojo på där du kan få en tallrik med scones och marmelad (och otroligt goda mackor med kyckling, ruccola och hoummos, även om de råkar vara ganska stora)

I Göteborg finns det för övrigt en butik i närheten av saluhallen som säljer snittar, men om jag minns rätt har dom inga sittplatser där. I Helsingborg lär det också finnas ett ställe som säljer "gourmetas" som är små läckerbitar som du kan kombinera efter eget humör.

söndag, maj 01, 2005

Premiärgrillat

Valborgskvällen bjöd på grillade lammracks från Oves och Ylvas Webergrill. Fantastiskt gott! Till åt vi ungssteket potatis, gurksalsa, kall örtsås och, bäst av allt, getostfyllda paprikor. Gaaah, som Homer Simpson säger.
Idag lutar menyn starkt åt en slags energirik brödrätt med tomatsåstäcke som fylls med kött eller grönsaker och gratineras med ost. Företrädesvis i stenugn.

Nu är det vår!

Lätta med yoghurt

Vi försöker ju alla leva nyttigt ibland. Och det är bra. Men försök att klara det utan att köpa Lätta med yoghurt. Det är inte så smörgåsar ska smaka.

Spaghetti med oliv- och kaprispesto

Den här peston är så himla god. Och så väldigt snabblagad. I alla fall om man hittar mixerstaven. Det gjorde tyvärr inte jag i fredags så jag körde i vanliga mixern i stället men efter en del skakande gick det bra ändå.

Ingredienserna är både salta och starka i sig själva, så du kan faktiskt strunta i peppar och salt med gott samvete.Om du som jag tycker om att ha mycket pesto i pastan så räcker det här receptet till drygt fyra personer.

1 knippe färsk persilja
3 msk kapris
1 burk chilifyllda gröna oliver
2 stora vitlöksklyftor, eller fler för den som vill
Olivolja
Parmesanost (givetvis i bit, tillverkas det ens sånt där torrt pulver längre?)

Mixa persilja, kapris, oliver och vitlök. Späd med lite olivolja till en bra konsistens. Riv rikligt med parmesanost och rör ner i peston.
Servera till kokt pasta.

Jag får aldrig någon pesto över, så jag har inte testat, men jag är övertygad om att peston också fungerar fint på en bit vitt bröd eller som smaksättning till till exempel lax.

Ibland har man tur

I fredags när jag var som allra mest efter-jobbet-hungrig och kinkig kändes det inte så kul att handla mat. Tills jag fick en bruschetta med mozarella, marinerade coktailtomater och färsk basilika att smaka på. Ibland måste man bara älska butikernas provsmakningar.